Psalm 23 i Psaltaren

Den här gudstjänsten blir lite reflektion kring hur jag tänker i avslutning av ett år…

Vi börjar med tryggheten, omslutenheten som vi alla har levt med, i vår mammas livmoder, med hennes hjärtslag så nära som vi kunde komma, påminnande om att vi komer från en ännu större och mera omslutande  livmoder-Guds eget hjärta

Psalm 248 Tryggare kan ingen vara..

Psalm 23 ger uttryck för detta, vers 4 ”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg”

Att luta sig mot, att bana väg, att t o m kunna försvara sig om det skulle behövas

Pilgrimsstaven påminner oss om detta på ett märkligt sätt, den står för ”beroende” som i sin tur berättar om myntets andra sida=frihet.

Det är bara den som vågar vara beroende som kan leva fritt…

Att våga lägga hela sin tyngd med all packning, att luta sig mot när jag är trött…

Att lägga alla sina bördor av sorg, skuld, ångest, vanmakt, otillräcklighet och trötthet i Guds famn…

När vi lagt av det som hindrar så kan vi börja titta på det som ligger framöver

Vi kan dela upp det i två delar, det som hände och det som inte hände…

Det som saknas och det som finns kvar…

Glädjeämnen och besvikelser blandas i dina känslor och det är oftast de mörka tankarna/känslorna som vill ta överhanden, pocka på ”Varför blev det så här…?”

”Varför skulle detta hända? alt Varför hände inte detta?

Lyssnade till en man som berättade om en mycket ovanlig sjukdom som han bar på,

”Jag är född i en formsvacka men med ett leende på läpparna” sa han

Nästa fokus blir då tacksamheten, att fokusera på det som ändå fungerar, att se det som är rättare än det som är felaktigt…

Livet blir ju aldrig perfekt till 100%…

Att leka leken ”finn fem rätt…”

Kol 2:6-7 ”låt er tacksamhet överflöda”…

Kol 3:14-15  ”visa er tacksamhet”

Jag tror att tacksamheten tillhör dessa egenskaper som växer med kvadraten på ljushastigheten, precis som självömkan och otacksamheten också gör…fokuset avgör…

Psalm 261 ”Tack o Gud…”

Att innesluta allt i tacksamhetens famn- vad händer då..?

Kan det vara så att saker och ting förvandlas…?

…och tacka alltid vår Gud och fader för allt i vår herre Jesu Kristi namn. /ef 5:20

Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tackaGud och låt honom få veta alla era önskningar. /fil 4:6

Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom. Kol 3:17

och tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Kristus Jesus, 1 Thess 5:18

Rom 8;28 Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan.

Det finns sex stycken F som jag vill påminna om inför det nya året, att ha som ledstjärna, som jag skulle vilja ha själv inför det nya året:

Förtröstan – den trygghet som har med tillit att göra, tillit till Gud, till mig själv, till livet, att det bär

Förnöjsamhet – att vara nöjd, ”nöjd-hoppet”, det är lättare att vara miss-nöjd, att glädjas över de små sakerna, ”kan man vara glad över litet har man mycket att vara glad över”

Förundran – att våga plocka fram barnet inom oss, fascinationen, låta sig överraskas, inte vara så förberedd, leva på marginalen…barnets sätt att leva i nuet…idag är frälsningens dag

Psalm 210  Jag lyfter ögat…

Försoning – handlar om humor/kärlek, att få distans till det som varit så att det kan bearbetas, vridas på, plockas med, plocka bort det som ligger och hindrar relationerna

Att förlåta handlar om försonas med det som varit, det blev så här, jaha…att acceptera..

Vi ber sinnesrobönen

Gud, ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra;
mod att förändra det jag kan;
och förstånd att inse skillnaden

Förståelse – leder fram till förståelse, empati, att känna inifrån, inte med mitt tänkande utan med mina känslor, Morgan Alling berättade i sitt vinterprogram om en god vän som var nere som FN-befäl för att få ordning på en kritisk situation där ingen var beredd att kompromissa eller ta på sig ett anvar, han står där i tältet och plockar fram foto på sin familj, en israelisk officer kommer in och frågar ”Är det där din familj” och plockar fram sitt kort, en arabisk officer kommer in och undrar vad dom håller på med och plockar fram sina kort och så fortgår det ett tag tills de måste plocka ner sina kort och sätta sig vid sammanträdesbordet men plötsligt är det annan stämning och på tre timmar har man kommit överens om det som behövde bestämmas.

Förändring- är det som per automatik sker när vi gör det som vi skall göra och överlåter åt Gud det som han vill göra…

Psalm 853 Bara i dig

Kristus med mig,
Kristus framför mig,
Kristus bakom mig,
Kristus inom mig,
Kristus under mig,
Kristus över mig,
Kristus på min högra sida,
Kristus på min vänstra sida
Kristus i hjärtat på var och en som tänker på mig,
Kristus i munnen på var och en som talar till mig,
Kristus i varje öga som ser mig
Kristus i varje öra som hör mig

Ett Gott slut och allt gott under det nya årets ännu ofyllda dagar

lennarth 121230