Veckobrev 170410 – ”Försoningens skratt…”

Veckobrev 170410 – ”Försoningens skratt…”

Reflekterande veckobrevläsare. Vi satt i gruppen som var ämnad att vara en trygg mötesplats där vi kunde lämna ut mer än vi vanligtvis gjorde. Ett mellanrum i tillvaron där vi lyssnade på och till varandra. Någon av oss lyfte fram sitt mest ”förbjudna” innersta och...

Veckobrev 170326 – ”Att komma i rätt form… ”

Reflekterande veckobrevläsare. En man stod och tittade på en bildhuggare som arbetade för fullt med huggmejsel och hammare på ett stort stenblock. ”Vad gör du?” frågade mannen och konstnären svarade: ”Jag hugger bara bort allt som inte liknar en häst”… Det är en skön...
Veckobrev 170319 – ”Atta leva i rätta stunden…”

Veckobrev 170319 – ”Atta leva i rätta stunden…”

Reflekterande veckobrevläsare. Det har funnits stunder i mitt liv då jag tyckt att jag befunnit mig på ”fel” plats vid ”fel” tidpunkt vilket självklart ledde till att jag trodde jag sa ”fel” ord till ”fel” människor! Idag är jag mera till freds med livet. Istället för...
Veckobrev 170305 – ”För närvarande…”

Veckobrev 170305 – ”För närvarande…”

Reflekterande veckobrevläsare. Barn och närvaro hör samman. Oftast fascinerande, ibland frustrerande… Ett fokus, en tanke, en intensiv handling…”Stör mig inte, jag skall bara…” Så småningom lär vi oss att kunna tänka två tankar samtidigt. Vi lär oss att tanke och...