Lyssnade till en av mina favoriter i lördagskväll, Robert Robban Broberg,
Färgglad scen, färgstarka musiker…
Robban uppvisade en suverän förmåga att skapa intimitet trots den stora fyllda konsertsalen.
Mycket humor och ordvitsande…blandat med mycket allvar och eftertänksamhet.
Korta dikter typ ”skall man förändra världen får man ligga i…”
Det är ju bara den som har humor som man kan ta riktigt på allvar…
Humor skapar distans så att det farliga inte längre blir lika farligt.
Det vi kan skratta åt kan vi hantera…
En av sångerna som han sjöng mot slutet– ensam utan komp – handlade om ”när verkligheten blir sagolik…”
När vardagligheterna plötsligt lyser upp och blir självlysande…
När vanliga ögonblick blir ovanliga ögonblick…
Alldagliga stunder som inte kostar en förmögenhet blir ovärderliga och är för evigt insatta på livets minneskonto…
Det vill jag bl a bära med mig från konserten in i framtiden.
En vecka –fylld med ovanligt många lysande vanligheter önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt, gå in på maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se

Gospelkören medverkar, Lennarth Nilsson predikar över 1 Thess 5:9-28, spec vers 19 ”utsläck inte anden”. Vi har även diakonavskiljning.

Under gudstjänsten samlas barnen i Kärnpunkten för Barnkyrka.

Efter Gudstjänsten serveras som vanligt kyrkkaffe i Kärnpunkten.

Välkomna!

9.30 Vi startar med att äta en god frukost nere i Kärnpunkten

10 Frukostträff, ”Att möta människor där de befinner sig…,” Glimtar från RIA-Hela Människan, De glömda barnen, Fängelsekyrkan och klosterverksamheten på Kumla.

Mikael Davidsson och Christian Falk berättar personligt utifrån sina liv

Gunilla Forsberg, Totto Renstig och Lennarth Nilsson delar erfarenheter i mötet med människor och Monica Pettersson har med gitarren, här såväl som i besökgruppen på anstalten.

Hustrun och jag var och lyssnade på Sissela Kyle på konserthuset i Helsingborg i fredags.

”Dina dagar är räknade” hette föreställningen.

Stämningen var god.

Hon tog bl a upp ett råd som hon fått av goda vänner i artistbranchen, att när man gör en show ensam så skall man utgå från något som alla har gemensamt.

”Vi skall alla dö…” blev därför det gemensamma anslaget.

Inga undantag.
Utan undantag.
Så enkelt, så lysande, så levande…
Så blev vi alla inkluderade och alla log, några skrattade…

Jag fortsatt fundera efter hemkomsten…
Om alla mina dagar är räknade, så måste livet handla om att räkna ut vad som är viktigt.
Ju mera framtid jag då har bakom mig, desto viktigare att veta hur jag lever mitt liv.
Riktigt viktigt…

Började skriva ner i punktform hur mitt liv varit…
Val –omedvetna som medvetna –seglade förbi…
Människor som –omedvetet eller medvetet – berikat mitt liv…
Och jag blev så tacksam över dessa ”tungviktare”
Detta fick till följd att jag idag skrev ett tack till en person som genom att tro på mig vid ett par specifika tillfällen spelat en oerhört stor roll i mitt liv…
Och jag tycker att det var han värd att få veta…
Det kommer att bli flera liknande hälsningar som skickas iväg…

Hellre nu är när dagarna är färdigräknade.
En icke färdigräknad vecka önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt,
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se

”The future is a mystery
The past is history
The present is a gift…”

Vi lever våra liv i nuets gåva – mellan historien – där inget kan förändras och framtidens mysterium – där allt är möjligt.

Vi borde säga ”Hej nu!” i stället för ”Hej då!”

En god nu-vecka önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt,
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se

Den tredje faktorn i naturlig församlingsutveckling är hängiven andlighet – kanske den svåraste faktorn att bedöma.

Alla har vi våra bilder av andlighet…Vad ser du för bild framför dig?

Vad säger du om följande påståenden:

Jag tycker det är andligt att be
Jag tycker det är andligt att äta mat med människor
Jag tycker det är andligt att sova
Jag tycker det är andligt att ge bort pengar
Jag tycker det är andligt att gå på fotboll
Jag tycker det är andligt att gå ut i naturen
Jag tycker det är andligt att sjunga andliga sånger
Jag tycker det är andligt att fira någons födelsedag
Jag tycker det är andligt att städa
Jag tycker det är andligt att böja knä/höja mina händer när jag ber
Jag tycker det är andligt att be med öppna/slutna ögon

Tror du att alla tycker som du?
Finns det ”rätt” eller ”fel”?
Kan man vara ”andligare än…”
Är något alltid andligt eller finns det andra okända faktorer i den andliga ekvationen?

Samtidigt som vi alldeles för ofta bedömer andras andlighet utifrån våra egna premisser, så vet vi innerst inne att våra mätinstrument är alldeles för trubbiga. Andlighet handlar inte om vilken metod som används utan hur den uttrycks och det faktum att andligheten är äkta och ärlig

Ande kommer ur hebreiskans ”ruah” och grekiskans ”pneuma” =”luft i rörelse”, vind, ande, fläkt, i sig själva osynliga men verkningsfulla. Guds Ande är själva livsprincipen för allt och alla

Motsatsen är ”köttslig” Gal 5:17 Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill.

Offren i GT handlade om att ”frambära köttet”, som representerar det från Gud bortvända sinnet

Rom 8:5 Ty de som lever efter köttet har dess sinnelag, men de som lever efter anden är andligt sinnade. Dvs det köttsliga sinnet bygger något eget medan det andliga bygger på det Gud har gjort

Andlig=spiritual=rationell=förnuftig/rimlig Rom 12:1 Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga/förnuftiga gudstjänst.

Det är förnuftigt att vara andlig, det är andligt att vara förnuftig…

Det handlar om att släppa kontrollen – inte att tappa den…

Spiritualitet=andlighet/fromhet, handlar om det inre livet och dess attityder till omvärlden och engagemang i praktisk handling

Rom 8:9 Ni däremot är inte kvar i den(=köttsliga naturen) utan lever andligt, när nu Guds ande bor i er.

Eftersom då Gud är ande så blir det lätt att tänka sig att andlighet också är osynlighet…och att köttslighet sär det som är synligt…

New Age-boken ”Nionde insikten…” handlar om hur personen som beskrivs når den vibrationsnivå att hon blir osynlig…Är det högsta andlighet att bli osynlig för omgivningen , eller är det högst andligt att göra som Gud själv – bli synlig och verklig..?

Det var här som Jesus vann sin match gentemot Frestaren, att övervinna längtan till upphöjdheten över det mänskliga /där Eva & Adam förlorade/ och han helt enkelt svara ”Jag är människa!”

Ordet blev kött…Gud blev människa i Jesus – inkarnationen…sid 69

Gud är ett subjekt som handlar…och människan kallas att gå från att vara objekt till att bli subjekt

Hur ser hängivenhet ut?

Jag såg programmet ”Gud i Görlösa” på TV1 i torsdags kväll som beskriver den sektliknande rörelsen ”Evangelist” med Christian Hedegaard som andlig ledare. Utåt sett finns alla attributen för hängiven andlighet, lovsång, förkunnelse med hög ljudnivå, rörelse etc etc . Två citat från ledaren får dock räcka: “Jag älskar er, ni är såna underbara människor, jag skulle kunna äta er till frukost!”

Lite senare möter han en kvinna vars son inte vill ha med henne att göra eftersom han gått in i rörelsen och då säger Christian apropå att kunna lämna: ”Det är bara att vägra lyda order, att låta bli att göra som man blir tillsagd, så åker man ut ur församlingen.” Det är inte svårare!”

Tala om att först bli uppäten och sedan utspydd…

Andlig hängivenhet kan urarta till andlig kannibalism, kannibalism handlar om att få del av

”den andres styrka, mod och andra goda egenskaper”, genom manipulation och kontroll

Jfr en terapeut som bearbetar sitt eget trauma med hjälp av andra i st f att bearbeta sitt eget trauma så att han/hon sedan kan hjälpa andra med det bearbetade i bagaget.

Vad är då hängivenhet, jo där vi steg för steg vågar tro att Gud älskar oss utan att vi behöver göra oss till för honom, och när vi i frimodighet närmar oss honom och varandra, då är hängivenheten ett faktum.

Alla hjärtans dag- att våga lita till att det finns en Gud som älskar oss hängivet, och våra liv blir ett hängivet kärleksfullt gensvar på denna kärlek

Hänger samman med ”fastan”, den frivilliga…

”Under kvällens askonsdagsmässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors med aska på gudstjänstdeltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet. Vid tecknandet säger prästen detta eller liknande: ”Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft. Omvänd dig och tro evangelium.”

Låt oss ta några ord från dagens text:

”Kärlek…uppriktig… håll fast vid det goda…visa tillgivenhet … överträffa i ömsesidig aktning… brinnande i anden…tjäna Herren. …gläd er i hoppet… uthålliga i lidandet… ihärdiga i bönen. . vinnlägg er om gästfrihet…välsigna… gläd er med dem som gläder sig… gråt med dem som gråter…bemöt alla lika …var inte självkloka. ..löna inte ont med ont…håll fred med alla människor så långt det är möjligt …låt er inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.”

Det gemensamma i denna samling av verb är såvitt jag kan se en gränslös livsstil, som bärs av en inre drivkraft som stavas ä-l-s-k-a . Det är i denna atmosfär som ”Kristi kropp fogas samman” trots eller pga olikheterna

Joh 3:8

Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”

Att ha aldrig så rätt teologi och vara aldrig så renlärig attraherar inte

Tro utan kärlek är fanatism, kärlek utan tro är sentimentalitet.

Tron är en tillitsfylld relation till Jesus Kristus

Hoppet får oss att våga ta kliv i tro

Kärleken får oss att glömma oss själva när vi är tillsammans med människor

”Den kristna spiritualitetens historia vittnar om oräkneliga vägar på vilka enskilda människor och gemenskaper har upplevt Guds närvaro. De har hört hans kallelse, de har ängslats över Guds vrede eller glatt sig över det gudomligas skönhet, och de har känt det inre tvånget att i gengäld ge allt de ägde. Den Gud som uppenbarade sig i Jesus Kristus har en attraktionskraft som är den främsta grunden för vårt hopp när vi likt Abraham ger oss ut på färden utan att veta vart vi är på väg.” Gordon Mursell

lennarth 100214

Idag är det alla hjärtans dag, på tisdag är det fettisdagen och på onsdag är det askonsdagen. Det är mycket nu….

Askonsdagen är en gammal benämning på den dag som inleder den egentliga fastetiden. Under kvällens askonsdagsmässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors med aska på gudstjänstdeltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet.

Vid tecknandet säger prästen: ”Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft.”

Miljontals människor i vår värld fastar för att de tvingas till det.

Här är det fråga om frivillig fasta.

Man väljer själv något man vill avstå ifrån, till exempel: TV-tittande, godis, alkohol och kött, tidningar eller internet…

Meningen är att avstå från något för att vinna något annat.

Att vinna tid för sin familj, att få pengar över att ge till dem som behöver etc …

I tidningen Amos beskrivs en mediefasta under en vecka som avslutas så här:

”Strax efter midnatt slår jag på datorn. -Har det hänt nåt? undrar maken, med ett retligt tonfall som anspelar på att jag hela veckan bara skulle ha gått och tänkt på vad jag missat under min fasta.

Inget kunde vara mer fel. Det är den som vräker i sig som aldrig får nog. Den som avstår dämpar begäret. Jag loggar ut igen och går och lägger mig. ”

Jag fastnar för meningarna: ”Det är den som vräker i sig som aldrig får nog. Den som avstår dämpar begäret.”

Vid 65 år så har genomsnittsamerikanen ägnat 15 år framför tv:n. Alltså nästan sex timmar om dagen. Om samma siffror gäller för oss vinner vi 42 timmar under en veckas mediefasta!

Det är sju veckor till påsk…sju gånger 42 blir 294 timmar…

Tid till förfogande…

För fastan är inget självändamål, det är ett medel att bli mera känsliga för vår omgivning, att få tid till att göra insatser, som vi annars inte skulle varit beredda för…

En faste-rik period önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt, maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se

Såg i helgen en repris på programmet ”Himlen kan vänta”.
En dokumentär över några personer som drabbats av livshotande sjukdomar.
Innehåller mycket värme, humor, allvar och eftertänksamhet.
I samtalen kom man in på det stora temat om livets orättvisa.

Två inställningar hördes:
”Varför händer detta mig?” och ”Varför skulle det inte hända mig?”
I den första satsen var betoningen på ”mig”, i den andra låg betoningen på ”inte”.
Beroende på vilken utgångspunkt vi har, kommer det som sker med oss att ges olika innehåll.
Vi kan inte välja det som drabbar oss.
Men vi kan välja förhållningssätt som får oss betona på bästa sätt.
Ronny Eriksson, ståupp-komikern från Piteå, utrycker detta när han gestaltar pessimistkonsulten från Norrland och avslutar med:
”Kom ihåg en sak, hä ä´ aldrig för sent att ge upp!”
Vi får se upp så vi inte ger upp…

En vecka med god betoning önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt,
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se

”Det var en gång för länge sedan, när alla djuren i skogen bestämde sig för att organisera en skola. De antog ett aktivitetsprogram som bestod av löpning, klättring, simning och flygning. Det var obligatoriskt att alla djuren skulle delta.

Ankan var alldeles utmärkt i simning. I flygning fick den godkänt men blev underkänd i löpning. Till slut fick den sluta med simning för att klara löpträningen. När ett år hade gått blev ankan godkänd, men då hade den försummat simningen och var nu en medelmåtta. Ankan blev djupt besviken över sin egen insats.

Kaninen var bäst i klassen på löpning, men bröt ihop efter två månader eftersom den inte klarade simningen.

Ekorren var jättebra i klättring, men hade stora problem med flygning. Den utvecklade ett mycket dåligt självförtroende på grund av dessa problem och blev därmed underkänd även i löpning.

Örnen var ett riktigt problembarn. I klättring var den överlägset snabbast till toppen av trädet, men blev ändå underkänd för att den envisades med att göra det på sitt eget sätt i stället för att göra som man skulle…”

En god vecka ”på ditt eget sätt” önskar pastor nilsson.
Vill du ha kontakt,
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se