Kära veckobrevsläsare.
Pingstdagen…
Hänryckningens och vårens tid…
Värmen i kombination med ljuset så att knopparna slår ut…
Jag mötte i helgen ett gäng pojkar som går i vår kristendomsskola.
Vi talade om Anden som bl a kärlekens Ande som förlöser det frusna i våra liv.
Jag satte fram två glas, den ena med varmt vatten, den andre med kallt vatten.
Tog fram två te-påsar och doppade den ene i kallt vatten medan vi läste den första delen av 1 kor 13 – ”Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit”.
Ingenting av tepåsens innehåll löstes upp…
Så fortsatte vi läsningen under det att jag doppade den andra tepåsen i det varma vattnet: ”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.”
Och tepåsen gav välvilligt ifrån sig sitt innehåll…
En kärleksfylld värmande vecka önskar pastor nilsson.
Vill du ha kontakt, gå in på
www.slottshagskyrkan.se eller
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se