Kära veckobrevsläsare.
Har i somras läst ”Suveränitetens pris – en kritisk studie av självhjälpslitteratur”, skriven av Jonas Aspelin.
Det perspektiv som Aspelin anlägger är med utgångspunkt från Martin Bubers tänkande, varifrån han skärskådar den populära floran av självhjälpsböckerna som likt en djungel växt fram.
Skall man ta budskapet i dessa böcker på allvar så behöver man fråga sig själv: vad är det livsåskådning och människosyn som ligger bakom? Och det är vad Aspelin gör.
Den påfallande individualistiska karaktären som odlas, och som är en reaktion mot det kollektiva osynliggörandet, blir en ny återvändsgränd. Böckerna erbjuder paketlösningar, som bygger på föreställningen att individen ensam kan konsturera sitt liv. Individen skall göra om sig själv för att bli sig själv – vilket ju är en omöjlighet att befalla fram.
Martin Buber, judisk filosof, erbjuder i sitt tänkande ett ”mellanrum” där ”personen” träder fram genom en relation mellan ett ”jag” och ett ”du”. I detta ingår både att upprätta distans (som kan övas upp) och att träda i relation (något som bara kan ske avsiktslöst).
Medan självhjälpsförfattarnas antropologiska teorier är endimensionella, leder Bubers möten med andra oss in i fler dimensioner. Personlig utveckling handlar både om att bli mera självständig och att samtidigt erfara fördjupade relationer.
En vecka med många ”jag-du” möten önskar pastor nilsson.
Vill du ha kontakt, gå in på
www.slottshagskyrkan.se eller
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se
