Välj en sida

Att bli medvetandegjord om hela kroppen…

1 Kor 12:1ff

23 par kromosomer från våra föräldrar resulterar i 1.000.000.000.000 arvsanlag i 1.000.000.000.000 celler i vår kropp (cirka!) Det betyder 10 upphöjt till 24(!) som är vårt startkapital in i denna världen, ”skapad till Guds avbild”.

Vi föds unika och beroende, vi söker att bli lika och oberoende och kan förhoppningsvis så småningom utvecklas till att vara unika och beroende.

För det är i olikheterna vi behöver varandra och kompletterar varandra och utmanar och provocerar varandra.

Vi är begåvade gåvor till varandra…

Paulus jobbar med den omvända logiken i sitt resonemang.

Det finns bara en enda i universum som kan existera för sig själv – Gud- och han har valt att inte göra det… Därför finns det ingen möjlighet för den troende att ha Gud för sig själv och inte behöva de andra.

Det ultimata medvetandet kommer till uttryck i 1 Kor 12:26 Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra.

Hur uppstår denna känslighet? Hur ser detta andliga nervsystem ut?

Känsligheten är inget vi kan skapa utan något som vi mottar när vi lever i beröring av varandra, att vandra in i en relation är att ”gå på svag is” och lita till varandra. Att på nytt och på nytt investera ett nytt förtroendekapital hos varandra, och hoppas och tro och uthärda trots besvikelser – eller kanske just pga dem ( se 1 Kor 13)

När vi föds till denna världen så vet vi bara om vår närmaste familj i början, så småningom blir vi presenterade för mostrar och farbröder och kusiner och lär oss att vi tillhör dem och de tillhör oss…

På samma sätt är det med Jesus, vi har ett gemensamt släktskap med alla människor eftersom alla människor är skapade till Guds avbild, och därför skapar Jesus historia när vi blir Guds barn och Jesus hjälper oss att ”urskilja/upptäcka” kroppen/släktskapet. Vi känner att vi kommer hem

/psalm 596 ”Som när ett barn…”

En hel del – bestående av många delar…

Ingen äger sina gåvor, det är i så fall dem som utsätts för gåvorna som ”äger dem”……

Gåvorna ges för att för att ”bygga upp” varandra, vilket sker genom att vara konkreta i vårt förhållande till varandra

För Paulus är det otänkbart med en andlighet där den enskilde inte använder Andens gåvor till andras uppbyggelse

I 1 Kor 14 handlar det om att göra det så förståeligt som möjligt /14:13-19/, Gud är ordningens /fridens Gud…

I 1 Kor 12 är just detta att det är olikheterna som får kroppen att hålla samman eftersom det är samme Ande som ger gåvorna, allt sker i en samverkan!

1 Kor 12:4-11 berättar för oss att samma källa kan ge så olika effekter, Nådegåvor /xarisma/, Tjänster /diakonia/ och Verksamheter /energia/

Allt för att de skall bli till nytta /12:7/

Läser vi Rom 12 så blandas olika gåvor, vilket jag tror blir en poäng – det andliga genomtränger allt och det vardagliga får sin plats i det andliga.

Det är teamet som växer fram, Guds team på denna jorden, församlingen /ekklesia/ de ut ur världen kallade att tjäna världens skapare och världens barn.

Skillnad mellan ”Robinson” och ”Guds Rike”

Robinson

Guds rike

Tävling

Samverkan

Fiende

Vän

Ensam

Tillsammans

Motståndare

Medvandrare

Den som är bäst vinner

När alla är bra vinner alla på det

Egen gåva

Allas gåvor/mångfald

Segrare/förlorare

Bara segrare

Avundsjuka

Generositet

Enfalden söndrar, låser fast och förminskar, för då håller vi hårt fast vid de bilder vi själva fått, medan mångfalden orkar med att möta den andres olikhet, inte som ett hot utan som en tillgång, håller samman.

Varning utfärdas mot att dels utsöndra sig själv från helheten genom att uttrycka att jag vill vara något/någon annan än den jag är, v 14-20 dels mot att utsöndra den/de som jag inte tror mig behöva i kroppen, v 21-25.

Rom 15:7 ”Godta därför varandra”

Oavsett position och uppgift bör alla delar visa varandra samma omsorg (v 25) eftersom alla inte kan/skall göra allt (27-30)

Andliga gåvor, tjänster och andens frukt hänger samman.

Anden förmedlar kärleken till oss, genom de olika tjänsterna och verksamheterna och de karaktärsdragen som egentligen är Jesu egna.

Atmosfären i Guds Rike är kärlek