Reflekterande veckobrevsläsare!
I lördagens HD finns en artikel om en 83-årig dam som blivit bestulen på bankkort, pengar och ID-kort.
När hon skulle beställa nytt ID-kort på skatteverket försökte hon legitimera sig med ett utgånget pass,
vilket medförde att hon blev satt under särskild utredning(!) och därför tvingas vänta en månad på sin legitimation.
Fram till dess kan hon inte komma åt sina pengar, eftersom hon inte kan få ut ett nytt bankkort utan sitt nya ID-kort.
Vad är det som ligger till grund för att denna dam skall behöva straffas som om hon begått en kriminell handling?
Jag tror att grundorsaken är rädsla…
Rädsla att ”göra fel” …
En rädsla att göra något som inte exakt följer paragrafernas byråkratiska labyrinter…
Vi har byggt in oss i system som är så komplicerade att vi tror att det bara finns ett enda godkänt sätt att ta sig igenom.
Och just därigenom går vi själva vilse i rädslans labyrint.
Denna rädsla leder till att vi blir känslomässigt blockerade och inte längre vågar lita till vår normala intuition som brukar uppstå i liknande situationer.
Det vi vardagligt talat kallar för empati/medkänsla!
En nedstängning av normala känslor leder ofelbart till ett omänskligt handlande av varandra.
För cirka tio år sedan behövde min mamma byta till ny bank, och jag skulle sköta kontakten.
Banktjänstekvinnan frågade om mamma hade körkort eller någon annan identitetshandling och jag svarade att mamma hade aldrig haft något sådant.
Hon satt en stund framför datorn och klurade, så tittade upp på mig, log och sa ”nu har hon körkort” och så fick mamma sitt bankkonto!
Tack och lov för dessa människor som vågar tänka utanför boxen!
En vecka då modet är något större än rädslan önskar pastor nilsson
Vill du ha kontakt, maila mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se