Reflekterande veckobrevläsare.
En ortodox präst, en katolsk präst och en judisk rabbin sitter tysta och läser i samma tågkupé.
Då kommer en fjärde man in och vill få igång ett samtal.
”Tänk er att ni har varit hos doktorn och fått besked om att ni har en vecka kvar att leva.
Vad skulle ni göra?” frågar han.
Den ortodoxe prästen funderar och säger att han skulle skriva några avskedsbrev och sedan samla familjen omkring sig…
Den katolske prästen svarade att han skulle bikta sig en sista gång och sedan dricka ett glas gott vin och invänta döden…
Rabbinen:”Jag skulle omedelbart byta läkare!!!”
Humorns innersta väsen är att aldrig ge upp…
Humorn överraskar, den vänder upp och ned på begreppen, alla stenar kan vändas och inget är förbjudet att vidröras…
Som i ”Spelman på taket” där tiggaren springer efter vagnen som köpmannen sitter i och undrar varför han fick mindre i handen än förra veckan, och får till svar att ”jag har haft en dålig vecka” varpå tiggaren replikerar att ”det skall väl inte jag bli lidande för…”
Humor handlar om att byta perspektiv, allt och alla kan ifrågasättas…
Humorn hjälper oss att övervinna rädslor samtidigt som dess leende ger en själavårdande distans till oss själva, för humorn förlöser oss till att bli mera oss själva…
Jag har en mörk klangbotten i mitt inre, som under årens lopp varit en tacksam mottagare av negationer och svarta funderingar. Det ”allvarliga allvaret” har ofta skammat mig och varit ett konstant hot mot min självkänsla.
Av outgrundliga anledningar blev humorn ett användbart redskap för mig för att undersöka och vrida på farliga fenomen, ungefär som att våga desarmera en bomb utan att riskera bli skadad.
Helge From – mitt ”alter ego” som skapades 1974 – har varit till stor terapeutisk hjälp för att övervinna mina rädslor och upptäcka det ”lekfulla allvaret”.
Att kunna skämta om mej själv och försonas med mina svagheter har blivit en viktig del av livets mognad.
Utan humor hade det blivit riktigt allvarligt…
Du finner mig på pastorlennarth@