Reflekterande veckobrevläsare
Att skriva ”sökare” på sitt visitkort är fullt accepterat…
Men att titulera sig som ”finnare” är inte lika populärt…
Är det risken att någon fälla skall slå igen och vi därmed skulle få vår frihet begränsad?
För min egen del har jag upptäckt friheten i att få lov att vara en ”sökande finnare”, en pilgrimsvandrare i vardande…
Så här skrev jag efter en veckas pilgrimsfjällvandring i Jotunheimen:
Oändligt oändliga massiva massiv…
Ute på det ensliga fjällets andrum
anade pilgrimsvandrarna varandra i morgondisets tystnad…
Fjällmassiv efter fjällmassiv öppnade sig bakom varandra utan överblick…
En korp flög kraxande i cirklar…
Den klara bäcken utan bismak omslöt mig lekfullt
och porlade målmedvetet in i varje cell:
”Skäms inte för att du människa!
Var stolt!
Inom dig öppnar sig massiv efter massiv..
Du når aldrig fram och det är precis som det skall…”
Jag bländades av det glittrande solljuset
och stapplade vidare med min pilgrimsstav
under Abrahams stjärnhimmel
in i den ensamma dalen tillsammans med
Davids herdepsalmer och Dag Hammarskjölds ”Vägmärken”
och inuti oss alla öppnade sig massiv efter massiv oändligt…
(Om någon anar likhet med Tomas Tranströmers ”Romanska bågar” så håller jag helt med)
Du finner mig på pastorlennarth@