Reflekterande veckobrevläsare!
Leonard Cohen är död.
Jag väljer att citera hur min gode vän Tomas beskriver en person som inte låter sig beskrivas:
”Det unika med Cohen är givetvis rösten. Mest kanske därför att den bär allt det övriga som han står för, innerligheten, den okuvliga ärligheten om människans otillräcklighet, det både andliga och sinnliga djupsinnet. Cohen framstår emellanåt som något av en universell andlig vägledare, förmodligen just på grund av den där ärligheten. Han står aldrig vid sidan av och pekar finger. All mänsklig trasighet som han berör, speglar han i sig själv.”
Innan Cohen vid ett tillfälle skall sjunga ’Hallelujah’, som innehåller både brustenheten och heligheten, säger han:
”Jag vet att det finns ett stort öga som betraktar oss allihop. Det finns en dom som väger allting vi gör. Och inför denna stora kraft som är mäktigare än någon regering står jag i vördnad och knäböjer i respekt. Och det är till denna stora dom som jag tillägnar nästa sång ’Hallelujah’.”
Med denna ödmjukhet levde Cohen, inte ett perfekt liv, men väl ett liv som klingade äkta och som skapade de mellanrum/sprickor som tillåter oss som lyssnar att både få andas ut och in för att utan stress finna vår egen livsrytm.
I ”Slow” sjunger Cohen så träffsäkert ”You want to get there soon, I want to get there last.”
Så är det, förr eller senare når vi fram – både i livet och döden…
Apropå att finna sin rytm i livet så står 2017-års Helge From-almanacka redo att välkomna dig steg för steg in i det nya året med övergripande tema att leva som pilgrim…
Som bonus ges möjlighet att kunna reflektera kring ett pilgrimistiskt liv jämfört med ett turistiskt liv…
Varje månads tema kommer ytterligare att kompletteras med hjälp av veckobreven.
Välkommen att höra av dig till pastorlennarth@slottshagskyrkan.se
Foto: Rama CC BY-SA 2.0 fr via Wikimedia Commons