Välj en sida

Text: 1 Mos 3:1ff, Kol 3:1-17

Tema: Kampen mot ondskan med godheten som vapen

Dom släpper inte taget om oss, Josef Fritzl. Lika lite som Anders Eklund och Helge Fossmo, Åsa Waldau.. För att nu inte tala om Anders Breivik. Frågorna snurrar, ”Hur?” ”Varför?”

Men vad är det egentligen som är så oerhört intressant med dem? Varför ser vi filmerna, läser böckerna, nyfiket ser på nyheterna…?

Är det dubbelbottnad rädsla? Trots att vi lever mitt i den stora tryggheten och trots att vi vet att risken för att vi själva någon gång ska utsättas för någon annan människas renodlade ondska är minimal? Leker vi bara med vår fruktan? Eller försöker vi uppriktigt förstå både oss själva och andra?

Ann Heberlein uttrycker i sin bok ”Om ondska”:

”Ondskans karaktär av mysterium, ogripbarhet och meningslöshet ger inte människan någon ro.”

Ann Heberlein hänvisar i sin bok till Stanley Milgrams klassiska studie där vanliga studenter lydigt utsatte andra människor för mycket kraftiga (fiktiva) elchocker, och Philip Zimbardos fängelseexperiment, som fick avbrytas efter sex dagar eftersom de vanliga studenter som hade utsetts till fångvaktare hade utvecklat en sådan sadism att den mentala och fysiska hälsan hos de studenter som hade utsetts till fångar äventyrades.

Alexander Solzjenitsyn hävdar att linjen mellan gott och ont går genom varje människas hjärta.

Också i mitt hjärta, också i ditt hjärta…

Selmer Bringsfjord, forskare på ondska.
”För att vara riktigt ond ska det finnas en plan bakom ondskan.
Man ska ha planerat att göra något moraliskt fel utan uppmaning från någon annan.
Om man lyckas eller inte utföra det man planerat spelar ingen roll – handlingen är lika illa.

Den onde ska även ha förhoppningar om att handlingen ska göra någon illa när den utförs.

Ondska och rädsla är siamesiska tvillingar. Ondska uppväcker vår rädsla – rädslan driver oss till att göra onda handlingar. Våld är den maktlöses språk-där fruktan för vanmaktens och utanförskapets skam blir utlösande faktorer. Oftast kan rädslan för rädslan vara tillräcklig, upplevelsen av sårbarhet kan bero mera på bristande tillit än på faktiska hot. Vi lockas inte enbart av ondskan, utan också av likgiltigheten, den som får oss att vända bort blicken och därmed ger ondskan fritt spelrum. Martin Luther King sa en gång att den största tragedin inte är de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad.

Både ondska och godhet är obegripliga. De går utanför logikens lagar. ”Hur kunde han/hon göra så?” är frågan som ställs i bägge situationerna.

För lika fascinerande som ondskan är just handlandet hos Martin Luther King Jr, Nelson Mandela,  Moder Theresa, som står där i gapet, riskerande sina liv, fortsätter att handla i godhet trots möjligheten att fastna i hat och bitterhet. Ondskan är något som vi drabbas av, genom andras agerande men också genom vårt eget agerande, indirekt eller direkt. Svensk vapenexport är ett tydligt exempel på detta.

Därför är förmågan att konfrontera våra rädslor vårt starkaste vapen mot ondskan. Modet att låta våra mörka sidor /det som har levt under sekretess/ bli utsatta för ljuset. ”om vi vandra i ljuset…”

”Vi lever i en ond värld” säger vi. Frågorna ställs hur det kan vara så i vår värld om Gud är god…

Hur ser Bibeln på ondskan?

1. Gud satte Mycket Väl Godkänt på sin skapelse. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. 1 Mos 1

2. Men människan försöker att bli något annat än det hon redan är… öppnar sig för rädslan… gömmer sig… vill inte ta ansvar för sitt handlande … paradisets portar stängs för henne..vilket leder till sjuka tankar och onda handlingar…1 I provets stund får människan ”Icke Godkänd”… hon dör 1 Mos 3 ff

Ondskan är ett försök att kopiera Gud och hans värld utifrån egna förutsättningar ”bli som Gud”

Den personifierade ondskan – Djävulen – gjorde försöket att störta Gud och blir själv nedstörtad

Destruktivitetens embryo är söndring/separation/isolering ”jag vill vara oberoende”.

Vi går vilse, vi tappar bort oss själva, vi söker vår identitet i det vi gör, vi söker att bli bekräftade men nås endast på det ytliga planet, och känner intuitivt att det är vi inte tillfreds med…

3 Jesus, den ”andra människan” och ”den siste Adam” får göra om provet och klarar det med betyget Mycket Väl Godkänd när han uppstår och därmed besegrar dödens definitiva slutbetyg.

Men hur får vi det betyget att gälla oss? Är alla välkomna till en om-tenta typ ett sorts livets högskoleprov för att bättra på våra dåliga tidigare resultat eller gäller hans betyg också oss-rakt av?

Frågan som det handlar om: Är vi onda eller är vi goda innerst inne?

Tror vi att vi är onda innerst inne så måste vi försöka att vara goda, kämpa ”mot vår natur” och försöka att ”göra gott”,  dvs producera något som inte är vårt och försöka vara det som vi inte är.

Alternativt att benämna allt som söndrar som demoniskt, vilket ger ledaren/sektledaren all makt  och möjlighet till att ange förklaringsmodeller…ett magiskt tänk som leder till magiska befrielseriter som fängslar, exempel just nu i dagarna med en flicka som utsatts för ”befrielse”…

Nöddopet inom vissa kyrkor beskriver att vi från början är djävulens barn, dvs födda onda…

Men är då inte Gud först? I barnvälsignelsen säger vi praktiskt att barnet som fötts är ett Guds barn, vi tackar, tar emot och välsignar/talar samma goda ord som Gud själv.

Tror vi att vi är goda innerst inne, så behöver vi inte göra oss goda utan släppa fram detta goda i våra liv, naturligt bekräfta det som finns i djupet av våra

Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig Rom 7:19f

Och utsätt oss inte för prövning,utan rädda oss från det onda. Matt 6:13

Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. Rom 12:21

Och ni, som var döda genom era överträdelser och ert oomskurna tillstånd, er har Gud gjort levande tillsammans med Kristus, i och med att han förlät oss alla våra överträdelser 14och drog ett streck över det skuldebrev som belastade oss med lagens krav. Han har utplånat det genom att spika det på korset. 15Han avväpnade härskarna och makterna och utsatte dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus. Kol 1:17ff

1Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. 2Tänk på det som finns där uppe, inte på det som finns på jorden. 3Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud. 4Men när Kristus träder fram, han som är ert liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom. 5Döda därför det jordiska hos er: otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten, detta avguderi. 6Sådant framkallar Guds vrede, 7och det fyllde även er tillvaro när ni levde mitt uppe i det. 8Men nu måste också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska, oförskämdhet och alla skändligheter som kommer ur er mun. 9Ljug inte för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan och hennes vanor 10och klätt er i den nya, som förnyas till verklig kunskap och blir en bild av sin skapare. 11Då är ingen grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri. Nej, Kristus blir allt och i alla.12Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta. 14Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet. 15Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. 16Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. 17Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom Kol 3:1ff

I Johannes Uppenbarelseboken läser vi om hur Vilddjuret blir nedkastat i den brinnande sjön

och Lammet blir upphöjt över allt, det nya Jerusalem kommer ner och allt vad gott finns i denna tillvaro flyttar in

Kampen är att öppna upp inför Gud och låta Hans ljus avslöja oss och ”döda oss” , sluta att ”försöka” vara goda och istället ”bli som barn” och leva av den godhet som är vår gåva. Att fortsätta vandringen på ljusets väg / 1 Joh 1:7/ genom att lägga av med ondskans exkluderande handlingar och klä på oss kärlekens inkluderande atmosfär.

Vi är kallade till att vara tacksägelsens folk/eucharistins folk, och att visa/leva ut vår godhet är vår tacksägelse!!! Det är vårt sätt att tacka för allt som vi fått ta emot…

Människor som Martin Luther King, Nelson Mandela, Desmund Tutu, Moder Theresa är människor som visat att godheten är djupare, starkare, vackrare, starkare, uthålligare…

Vi  har en dröm…om en framtid där ondskan är förpassad dit där den hör hemma – godheten segrar

”Det goda du gör idag glömmer människor ofta i morgon – gör det ändå.
Om du är snäll kanske människor anklagar dig för att ha själviska, dolda motiv – var snäll ändå.
Om du är framgångsrik kommer du att få några falska vänner och några verkliga fiender – var framgångsrik ändå.
Om du är ärlig och uppriktig kanske människor lurar dig – var ärlig och uppriktig ändå.
Vad du tillbringar år med att bygga upp kan någon kanske förstöra över en dag – bygg ändå.
Om du finner kärlek och sinnesfrid kan andra bli avundsjuka – var lycklig ändå.
Ge världen det bästa du har, det är kanske aldrig tillräckligt – ge ändå världen det bästa du har.
Du förstår: när det kommer till den slutliga räkenskapen så är det mellan dig och Gud. Det var ändå aldrig mellan dig och de andra.” /Moder Theresa

lennarth 120311