Att växa i tro…Joh ev 15:10-17, 1 Joh 3:18-24
Vi har förmodligen lika många bilder av hur det ser ut att växa i tro som vi är människor.
Mängder av böcker har skrivits under detta tema, med metoder som skall göra oss mera troende…som ibland leder till ökad förtvivlan och desperation…
Tron som gåva eller tron som ansträngning…?
Och hur mäter vi tro?
Jesus verkar ha en mycket enkel strategi.
- ”Håll mina bud!” Det låter konkret och hållfast, men vad innehåller dessa bud för konkretioner?
- ”att ni skall älska varandra, så som jag har älskat er” v 12. Varken mer eller mindre konkret! Kärlek handlar om att ge ut, församlingen är en utgående modell
- med normen vers 13 ”ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner”. Och för att ytterligare binda samman så avslutar Jesus med att
- definiera vad vänskap är i v 14 ”Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er” , dvs älska varandra!!!! Jamen, så enkelt, då är det väl bara att älska…men det är ju det som är att problemet att det inte är så enkelt, samtidigt som det är enkelt…
I Johannes brevet läser vi att förblivandet i Honom är en gåva genom den Helige Ande, som fördjupas när vi älskar!
Genom att Jesus gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för bröderna. [17] Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? [18] Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. 1 Joh 3:16-18 Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. 1 Joh 4:18
”Det är rädsla som är kärlekens frånsida. Ondskan blir en form av frånvaro, Onda människor är rädda, Onda handlingar uppkommer på grund av brist och sår, aldrig på grund av överflöd och styrka. Den yttersta friheten är frihet från rädsla…” och den uppstår när det är tillhörigheten och inte separationen som är grunden.
Se Genesis 3, när människan tvekar=rädsla om Gud verkligen är god, så börjar tvivlet/separationen dem emellan, som sedan får som konsekvens olydnad vilket leder till ännu djupare rädsla vilket leder till utanförskap/frånvaro och ondska och ännu värre rädsla…
Dorothy Day, , som engagerade sig i fredsprotester mot sin tids stora väpnade konflikter bad, ”Herre, befria oss från rädsla för våra fiender, inte från våra fiender men från rädslan för dem”.
- För att betona att det inte handlar om vår eget beslut från början så säger han: ” Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn”. Du är utvald för att göra en skillnad. Jag hade en begravning i måndags. Lennart Johnsson, en av de människor som levt nära vår församling under några år, och vars liv alldeles för tidigt tog slut. Vi var 90 personer som tog ett farväl av Lennart, det var den starkaste begravningsgudstjänsten på länge jag varit med om, från olika samhällskategorier och ett antal olika grupper strömmade en varm kärlek och enorm saknad. Och när ett 20-tal till en sprucken gitarr sjöng framför kistan ”Ge och ta så mår du säkert bra, ge och ta, så blir du evigt glad” en av de sånger som Lennart ofta varit med och spelat trummor till, så smälte jag ner i molekyler. Och jag avslutade: Förstår vi hur mycket skillnad en människa gör, hur mycket ett människoliv kan betyda…” Jag tror inte Lennart gick omkring och tänkte på att han var utvald, han tyckte hans liv var så struligt att han ville vänta med att gå med i församlingen men han levde sitt liv genom att ge och ta… i våra samtal så var han mera medveten om sina tvivel än sin tro, men hans liv talade högre… och han blev en brobyggare.
- Därefter kommer vår möjlighet att besluta oss för det som Jesus redan har beslutat oss för :” att ni skall älska varandra.”
Vi växer i tron när vi i handling älskar människor som vi möter, tar oss tid med dem, lyssnar på dem, ser dem, respekterar dem…
Kom ihåg! ÄLSKA ÄR ETT VERB! När du älskar så växer tron i dig och omkring dig!
p nilsson 080420