Kära veckobrevsläsare.

Det är vid den här tiden vi ställer de stora frågorna som gränsar till de existensiella. Hur kommer det sig att den ljusslinga man la ner i god form i januari har trasslat till sig så till den grad att den formligen slagit knut på sig själv…? Eller att den adventsstjärna som lyste så vackert när vi släckte den på trettondagen nu är helt hjälplöst svart när vi försöker på lite upplysning i huset…?

Och vart har alla förlängningssladdar gömt sig…?

Vad är det som händer när inget egentligen borde hända..?

Min nästa tanke blir då:
Om det händer så här med ”döda” ting, hur mycket mera borde inte hända med oss levande varelser – även när vi inte är så aktiva…
Vi borde i förlängningen bli mera ”händelse-visa”…
Men kom ihåg, det bästa vi kan vara under alla tider är just ”förlängningssladd”, dvs en förlängning mellan kraftkälla och behovet…

En god förlängningssladdvecka önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt, gå in på
www.slottshagskyrkan.se eller
maila  pastor@slottshagskyrkan.se

X