Kära veckobrevsläsare.
I söndagens gudstjänst i Slottshagskyrkan berättades om rabbinens gåva.
I ett gammalt kloster där de gamla munkarna höll på att tjata livet ur varandra, gick abboten i väg till en rabbin och frågade hur de skulle göra för att få tillbaka den goda stämning de haft en gång, och vara ett attraktivt kloster för människor.
Rabbinen funderade länge och sa sedan att ”kanske en av er är Messias..”
Munkarna blev mycket konfunderade när de fick höra vad rabbinen sagt, och såg på sig själva och varandra med stora frågetecken i sina ansikten.
Men det det blev en något vänligare stämning vid kvällsmaten, för om någon av de andra var Messias så kunde man ju inte vara otrevlig mot honom, och var det så att man själv var Messias, så var det ju otänkbart att bete sig ohövligt.
Några månader senare körde ett ungt par vilse i trakten, och var tvungna att ta in på klostret över natten. När de åkte därifrån sa de till alla att ”visst var det gammalt kloster och gamla munkar, men vilken himmelsk atmosfär det vilade över stället…”
Så spreds det goda ryktet om klostret och människor började vallfärda dit och yngre män kom för att vilja bli munkar på klostret.
Tänk att förändrad attityd till sig själv och andra kan förändra ett helt sammanhang…
En ”kanske-någon-av-oss-är-Messias”- vecka önskar pastor nilsson.