Text: Johannes ev 2:1-11

Tema: Jesus närvaro framkallar glädje

Det är bröllop, vinet håller på att ta slut, Jesus förvandlar vatten till vin. Är det inte ett onödigt under? Och framförallt onödigt mycket (600 liter!) Visserligen är det skandal för brudparet (kommentar inför framtiden typ:”där går dom som fick slut på vinet på sitt bröllop ha ha”) och visst knuffar mamma Maria fram sin son (vill hon göra honom känd?) och teaterviskar fram förväntningar i köket (vill hon skryta lite? Eller handlar det om att sparka ut Jesus i sin tjänst? ) men ändå… Jesus verkar inte speciellt upplagd, snarare snäser han av henne genom att säga ”vad har detta med mig och dig att göra, kvinna, min stund har inte kommit ännu” (för när han väl har tagit detta steg så är det kört för honom, det finns ingen återvändo, är det så att skuggan av ett kors faller över den bortre delen av bröllopssalen?).

Och tjänarna undrade säkert om de hade betalt in till sin a-kassa, när de bar in tunnorna med vad de trodde vara vatten, – t o m reningsvatten, de skriver under sitt avskedsbrev.

Vi kan förresten lära oss av Maria en hel del i det hon säger till Jesus: ”De har inget vin.” Inget förslag på hur han skulle fixa det, utan ren information, också ett sätt att be… och hur hon tillitsfullt och med pondus säger till tjänarna: ”Gör det han säger åt er.”

Tillit mot Herren och tydlighet mot omgivningen…

Genom denna enkla handling visade Jesus sin ”härlighet” /doxa/ genom att göra detta första ”tecken”/semeion/.

Förvandlingen av reningsvattnet till vin pekar mot att Jesus pekar på att förvandla den ängsliga judiska lagreligionen till Messias otvungna festglädje. Att på nytt fokusera originalglädjen, som allting skapades ur – och som syndens allvar försöker strypa—och som vi är på väg till igen.

Hugo Odeberg – teolog – framhöll att i begynnelsen fanns glädjen, och först efter det att synden kom in i tillvaron kom det tunga allvaret över människan, det som vill ta livsglädjen ifrån oss. Sökandet efter livets mening utanför Guds plan leder till famlande i tomhet, och här kommer Jesus och visar genom sitt liv att djup-glädjen är möjlig!

Jesu liv kan ses utifrån två aspekter:

  1. Han är här som den sanna människan, den enda riktiga människan som kan bevara relationen med Fadern under sitt liv

  2. Han är här för att peka på hur en framtid ser ut i relation till Fadern, en paradisisk himmelsk tillvaro, varje handlande pekar fram emot detta.

Därför undviker Jesus att sätta i system sitt handlande, Han blir inte ”Jesus-brödfixaren” eller ”Jesus-bröllopsfesträddaren” eller ”Jesus-magikern”,

Obs att han gör aldrig något för sin egen skull, han verkar inte göra det beräknande och utifrån varje situation handlar han ”spontant” för att bemöta varje enskild människas behov – inte begär…Jesus har inte ogrumlade motiv…

Aptitretare på ett liv där glädjen i tjänsten är indikationen på ett helt och heligt liv. Alla söker glädje, längtar efter glädje, men inte i samma källor. Jesus visar att det finns en källa som är ren och som man kan ta med sig överallt, och som bejakar livet!!! De flesta källor handlar om att försöka döva ångesten, producera och manipulera fram något som syntetiskt i st f det äkta typ ”nu skall vi vara glada” i st f att låta glädjen bubbla fram.

En text för oss som har svårt att få det kristna livet att gå ihop, jag levde med denna konflikt under många år, jag befann mig alltid på fel plats, var jag i kyrkan så borde jag varit någon annanstans, och var jag någon annanstans så borde jag varit i kyrkan, Jesus rörde sig alltid på ”hemmaplan” (hamnade Jesus på korset i dåligt sällskap eller rövarna i gott sällskap?)

Som sann människa rör sig Jesus i de vanliga miljöerna, och påverkas av dem och påverkar dem. Under sitt jordeliv gör Jesus det ”omöjliga” när det ”behövs”, när det är ”dags”. En ”tillfällighet” ger andra ”tillfälligheter”…Han gör vatten till vin, går på vatten, botar sjuka, uppväcker döda. Jesus rör sig i alla miljöer, möter människor i alla känslolägen, tacklar alla situationer som ”vad gör jag nu”-situationer! Det finns ingen himmelsk ”gröngölingsbok” som säger hur han skall hantera varje situation, utan det sker spontant och direkt. Kärleken utlöser undren längs Jesus livsväg.

Nästa förvandlingsunder Jesus gör med dryck är när vinet förvandlas till hans blod, inte fysiskt, biologiskt utan symboliskt får nattvarden fungera som en initiering till den bröllopsmåltid som vi alla är inbjudna, och där kännetecknet är glädje.

Den församling som föds fram på pingstdagen gör det i denna atmosfär av berusning och glädje, Apost 2:13: ”De har druckit sig fulla på halvjäst vin.”

är kommentaren från omgivningen.

Och Paulus säger så här i 2 Kor 1:24 ”Det är inte så att vi vill råda över er tro, nej, vi vill hjälpa er till glädje…”

Och crescendot finner vi i Uppenbarelseboken 21:2-5

”Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. [3] Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: ”Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, [4] och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.” [5] Och han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.”

Dit pekar vår text…

lennarth 090118

X