Tema: Att leva med Jesus och Uppståndelsen
Text : l Kor 15:20ff, Apg 17:16-18
Påsken är den mest paradoxala av alla högtider, från skärtorsdagens ångest och långfredagens djupaste smärta och död till påskdagens explosiva genomträngande av ditintills definitiva gränser.
Från död till liv…
Och lärjungarna följer med i denna livets egen karusell. Besvikelse byts ut mot förväntansfylld glädje, skuld och skam byts ut mot förlåtelse och upprättelse. Så drastiskt att lärjungarna för att fira Jesu uppståndelse samlades på den första veckodagen (söndagen) i stället för sabbaten (lördagen), och veckans tyngdpunkt försköts, därför att uppståndelsen hade skett. Och Paulus talar om ”Jesus och Uppståndelsen” som ett äkta par.
Jesus möter sina lärjungar just där de befann sig, i sitt skamsna mörker, men inte med pekfingrar och ny skuld utan med kärlekens ögon, grillad fisk på stranden och en god ande-dräkt!
Vanliga lärjungar upptäcker Jesus på nytt och får en djupare relation med honom än de haft tidigare, en större frimodighet och en trons dåraktighet som kan förflytta berg…
Vi kan inte hoppa över eller fly ifrån vår egen smärta, utan uppståndelsen uppstår just i dessa upplevelser i våra liv. Uppståndelse på rätt sida om korset, dvs efter att vi gått igenom ”döden”.
Då, när vi har lämnat allt bakom oss, har vi allt framför oss… Inte underligt att uppståndelsen var de första kristnas stora tyngdpunkt och att de var stolta över sin Frälsare Jesus Kristus.
Fortsatta ständiga påskövningar-tillsammans med Jesus!
pastor nilsson 090412