Tema: ”the Good Friday” eller ”Långfredag”

Text : l Kor 1:18-31

Det är nu vi känner att det är på allvar!

Innehållet i långfredagens texter handlar ju om det som vi misstänkt hela tiden, nämligen att det är meningslöst att kämpa för det goda. Trofastheten förråds, godheten fängslas och torteras, vänligheten förlöjligas, mannen som förlåter synder, gör väl och hjälper alla blir dömd att korsfästas medan busen, som stulit och mördat, går fri, kärleken korsfästes och Guds Son ger upp andan.

Det var ju det vi fruktade i våra mörka hopplösa stunder, att det är lika bra att ge upp innan vi når detta bittra faktum. Varför utsätta oss för risken, när det inte finns några garantier för kärlek och godhet? Och inte känns det bättre när vi år efter år under påsktid följer vår Mästare på behagfullt avstånd på lidandets via Dolorosa.

Eller är det tvärtom, att det är han som följer oss på vår dagliga via Dolorosa, att han som avklädde sig sin himmelska våtdräkt, oåtkomlig för mänskligt lidande, och gör sig ödmjuk och sårbar, för att kunna identifiera sig med dig och mig. Hjälper denna vetskap oss när vi håller på att gå under? När vi ändå inte vet om bönen befriar oss från ångesten och smärtan i ett ögonblick?

Hur kunde han i nästan samma andetag utropa ”Min Gud Min Gud, varför har du övergivit mig” och ”Fader i Dina händer befaller jag min ande”. Övergivenhet och tillit, sida vid sida. Tillit till Gud och livet, som är vår kamp att få behålla, trots känslorna av besvikelser och brustna relationer. Är detta det livsmod, som han vill andas in i våra utslocknade liv, för att vi på nytt skall våga tro, hoppas, älska…? Det som vi innerst inne vill, för att kunna mer än överleva i denna onda värld.

Så kallar långfredagen oss ut ur besvikelsens grottor till Golgata kulle, där all vår synd, alla våra negativa känslor och händelser spikades upp tillsammans med Jesus Kristus, vår Frälsare1

En ”God fredag och ett Korsmärkt liv” för Jesu skull…

pastor nilsson 090409

X