Att leva i Guds Hus – eller hur höra Guds röst…
1 Sam 3:1-10, Markus 11:15-19, Fil 2:1-4
”Jakten på ingenting” var en rubrik i HD i lördags, de flesta sökträffar på Internet är ospecificerade.
Om vi inte vet vart vi är på väg, då spelar det ju inte roll vart vi går…är ett förhållningssätt vilket medför att vi blir hjälplösa offer för vilken mänsklig vindpust som helst i vår närhet.
Ett annat förhållningssätt är att tänka på det vi inte skall göra ”jag skall inte äta godis/röka/ dricka/knarka/stjäla etc . Samtidigt så konstaterar vi att hjärnan inte fångar upp ordet ”inte” vilket medför att vi fokuserar just det som vi inte borde fokusera, vi fångar upp motståndet och motståndarna mer än dem som vi vill hjälpa. Ett kan ibland leda till att vi hamnar där vi inte vill hamna, av rädsla för att bara fly något
”En pessimist är en människa som mår dåligt när han har det bra, av rädsla för att det skall bli sämre när han får det bättre” H Allen Smith
Det finns ett tredje sätt, att fokusera på det som vi vill göra och därmed också fånga upp den medhjälp som vi kan få av det som händer oss – antingen vi tycker att det är hinder eller draghjälp. För att kunna hantera denna process någorlunda vettigt, behöver vi få syn på våra liv i ljuset. Det är då de gåvor som slumrar i våra liv börjar vakna och kan växa.
Att få lov att vara i sitt esse, utan att behöva jaga efter det utan att det kommer till oss?
Kan det vara synonymt, att leva i ljuset och vara i sitt esse, i sin kallelse
Att leva i Guds hus – eller kanske rentav leva i kallelsen att få vara Guds hus, ett tempel, hur fixar vi det?
Det handlar om en lyhördhet, en känslighet, Samuel visste inte hur Guds röst lät, han behövde hjälp att förstå…
Det handlar om att rensa bort skräpet– som Jesus gjorde i templet – för att templets egentliga funktion = tillbedjan skulle vara en realitet.
Hela vårt register vad gäller smak, syn, hörsel, lukt och känsel.
Gud vill möta oss i vår vardag, genom vårt liv, genom varandra…
Att försöka fokusera på Guds röst i allt det vi hör, att försöka se Jesus varandra, att i varje möte ta in smaken av Honom, att njuta av Kristi väldoft – var vi än går fram, att öva våra liv så att känsligheten för Honom hela tiden finns där…så att vi når målet med våra liv.
Målet här och nu är att få leva som Guds Hus/tempel, för att i det tillkommande få fortsätta att ”vara hemma hos Herren”.
Synd betyder ”att missa målet”, och är det som kan skilja oss från Gud, dvs som belastar vårt livs känslotrådar så mycket att signalerna från den andliga värden inte når oss, störningssändare som får oss att bli förvirrade och tappa fokus för våra liv- eller få fel fokus.
De sju dödssynderna – ”dvs handlingar som leder oss till döden/ skilsmässa från Gud och oss själva”– är frosseri, girighet, vrede, avund, vällust, högmod och likgiltighet.
Fokus på mig själv…
Se Fil 2:1-4 Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, [2] gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, [3] fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. [4] Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. [5] Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.
Fokus på andra, fokus på Jesus
Motvikterna att ha fokus på är måttlighet, generositet, medkänsla, förnöjsamhet, intimitet, ödmjukhet och förundran.
Vad är skillnaden mellan att jobba med ett mål och utan ett mål? RESULTAT
Dessa handlingar hjälper oss till ökad lyhördhet för Guds röst i vår tid! Ett Gott Nytt handlingens År!
frosseri, måttlighet
girighet, generositet
vrede, medkänsla
avund, förnöjsamhet
vällust, intimitet,
högmod ödmjukhet
likgiltighet förundran
frosseri, måttlighet
girighet, rättfärdighet
vrede, klokhet
avund, uthållighet
vällust, kärlek
högmod tro
likgiltighet hopp
frosseri, att aldrig få nog, bristande respekt för maten som är nödvändig för oss alla, Thomas av Aquino, 1200-talet beskrev sex olika sätt att äta felaktigt, att äta för tidigt, för dyrt, för mycket, för ivrigt, för utstuderat och för slarvigt, risken att tappa känslan för proportioner och för portioner…, oftast är ätandet en ersättning för en inre tomhet, ung som nappen ersätter maten när sugreflexerna kommer,
måttlighet blir motkraften, att äta tillsammans när det är möjligt, ”lagom” betyder ”precis rätt”, att något är exakt så mycket som det borde vara
girighet,sociologen Zygmunt Baúmann har skrivit ”Konsumtionsliv” där ”övermått är en norm och slöseriet blir en dygd”, ”vi äger ingenting men vi ägs av våra ägodelar” sa Fransiscus av Assisi på 1100-talet, i girigheten kväver oss själva
generositet –”saligare att ge än ta”, att skilja på ”behov” och ”begär”, att vara goda förvaltare, allt är ett lån…
vrede, jag tror att man har valt att försöka kontrollera sin ilska i stället för att låta den gå över i sorg och ledsnad, i stället för att ”släppa kontrollen” och låta något konstruktivt ske, så ”tappar man kontrollen” och resultatet blir destruktivt, man frossar i livets oförrätter och kommer aldrig till livets efterrätter…att vara bitter är som att dricka gift och tro att fienden skall dö
tålamod/medkänsla modet att tåla, utstå prövningar och se tiden an…Ordet lidelse är släkt med lida, som förr hade med resande att göra ”det lider mot kväll”, det finns konstruktiv ilska, ”nej, nu räcker det” men då skall den vändas mot det felaktiga, när Jesus tog gisslet och drev ut månglarna ur templet, då var han vred över att människors andliga längtan utnyttjades för egna ekonomiska syften!
avund, att inte unna ”en förtärande längtan att alla skall ha lika liten framgång som man själv”, ”det diskreta hatet”, rädslan över att förlora det man har/frustrationen över att man saknar det som någon annan har, avund är inget att avundas…att ”inte få det man vill ha”
förnöjsamhet som pendang, kan inte tvingas fram ”du borde vara nöjd” är inge höjdarreplik, hemligheten är attityden att ”vilja ha det man får”
vällust, –missbruk av kärlek ”sex kallas en frihetsfaktor men har blivit en hets faktor”, begäret söker vad den andre har och kan ge mig, kärleken söker vem den andre är! Närhet förväxlas med närgångenhet, förtrolighet med skamlöshet, intimitet med intensitet, vi söker närhet men får i stället en förstärkt känsla av ensamhet
Intimitet och Kärlek som motvikt, tålamod, tillit, och tid…intim betyder att ”ge sig till känna”, att visa sitt innersta, att vara öppen och närvarande, i kärlekens väsen finns lust, förundran, fascination, smärta, lidelse, lidande, medkänsla, längtan, eg allt som berör och väcker vårt liv. Men vi skyndar oss förbi växandet och mognandet
högmod – säger att jag är bättre än du, hybris, en attityd av att veta mera, ge sken av , låtsas att vara någon annan än den jag är, att vara förälskad i sig själv är något annat än att älska sig själv…
ödmjukhet och värdighet ”fri från självhävdelse och fåfänga, var ödmjuka och sätt andra högre än er själv, tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras” hör ihop med självkänsla och respekt, 964 sid 1075 Fransiscus av Assisi , ödmjukhet heter humility på engelska, humus betyder ”jord”, närheten och medvetandet om/till det förgängliga visar oss vad livet handlar om
likgiltighet. –vem bryr sig? ” Det farligaste är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas tystnad”, fast egentligen är det så att ondskan är den yttersta formen av likgiltighet, jag bryr mig inte om vad jag gör, hur den andre känner det, jag är uppfylld av mitt eget, eg ett utdraget självmord, då jag dör som den människa jag är
Förundran och engagemang, hela livet är ett mirakel, se dig omkring, engagemang kommer av två ord ”att ge” och ”löfte/garanti”, att sätta sig själv i pant för livet,Höga Visan 8:6-7, livet är en gåta och en nåd…
Tack för dina tankar!
Om alla skulle följa dem skulle världen se annorlunda ut!