Kära veckobrevsläsare.
Hustrun och jag var och lyssnade på Sissela Kyle på konserthuset i Helsingborg i fredags.
”Dina dagar är räknade” hette föreställningen.
Stämningen var god.
Hon tog bl a upp ett råd som hon fått av goda vänner i artistbranchen, att när man gör en show ensam så skall man utgå från något som alla har gemensamt.
”Vi skall alla dö…” blev därför det gemensamma anslaget.
Inga undantag.
Utan undantag.
Så enkelt, så lysande, så levande…
Så blev vi alla inkluderade och alla log, några skrattade…
Jag fortsatt fundera efter hemkomsten…
Om alla mina dagar är räknade, så måste livet handla om att räkna ut vad som är viktigt.
Ju mera framtid jag då har bakom mig, desto viktigare att veta hur jag lever mitt liv.
Riktigt viktigt…
Började skriva ner i punktform hur mitt liv varit…
Val –omedvetna som medvetna –seglade förbi…
Människor som –omedvetet eller medvetet – berikat mitt liv…
Och jag blev så tacksam över dessa ”tungviktare”
Detta fick till följd att jag idag skrev ett tack till en person som genom att tro på mig vid ett par specifika tillfällen spelat en oerhört stor roll i mitt liv…
Och jag tycker att det var han värd att få veta…
Det kommer att bli flera liknande hälsningar som skickas iväg…
Hellre nu är när dagarna är färdigräknade.
En icke färdigräknad vecka önskar pastor nilsson.
Vill du ha kontakt,
maila direkt på pastor@slottshagskyrkan.se