Text : Joh 21:1-17, 1 Kor 9:20-22
Den sjunde av kvaliteterna i naturlig församlingsutveckling är ”behovsorienterad evangelisation”.
Jesus hade en förmåga att möta människor där de befann sig, dels fysiskt och geografiskt- han sökte upp dem, dels mentalt – han ställde frågor så de delade med sig hur de tänkte och kände ärligt och uppriktigt och dels andligt – då han mötte dem på ett sätt som svarade mot deras innersta behov.
Tim Kasser , psykolog som kommit ut med boken ”The high price of materialism”. Han beskriver att konsumismen försöker – men misslyckas – med att möta våra grundläggande behov trygghet, självkänsla, närhet och självbestämmande.
Konsumismen –liksom religionen ibland- söker att möta människor där de inte är – eller där vi tycker att de borde vara. Därför blir det inte heller några bra möten som vi tvingar oss till. Och de innersta behoven blir aldrig bemötta – bara ytliga bekräftelser där vi blir objekt, i stället för att vara subjekt – bli tilltalade och respekterade.
Jesus är ett gott exempel på detta…
Till exempel efter uppståndelsen då han möter lärjungarna med frågan ”Har ni något att äta?” …hade du ställt den om du nyss hade uppstått? Fanns det inte andra sätt att visa att du levde på..?
En omsorgsfråga som stärker självkänslan…diakonin är en väg som öppnar upp människors stängda dörrar.
Jesus söker upp dem bakom stängda dörrar, följer med dem på väg mot Emmaus, finns där på stranden utan att de väntat sig det…
Paulus talar om att ”för alla har jag blivit allt, för att åtminstone rädda några…”, det talar om en målmedveten flexibilitet, en inlevelse och en närvaro i mötet med människor som inbegriper nyfikenhet, empati och ärlighet.
Vittnesbördet är oslagbart i mötet med människor… där vi bjuder på oss själva vilket skapar öppenhet och närhet. Evangelisationskampanjer kan ibland ge känslan av att pressa människor till avgörelse, när evangelisation egentligen handlar om att möta människors behov i kärlekens/Guds namn.
Bönen – vår attityd – där vi omsluter våra medmänniskor med all den välsignelse som finns inneslutet i personen Jesus. Ingen magi som tvingar sig på människor utan som skapar en rymd för människan att äntligen fatta ett eget beslut som är inifrånstyrt och inte styrt utifrån andra personers viljor.
Bön, diakoni och vittnandet om vad Gud gjort i våra liv är en tre-enighet att fläta samman i vårt församlingsarbete. Vi behöver identifiera dem med evangelistens gåva och att för övrigt uppmuntra alla att frimodigt leva nära människor.
Att leva församling…
- Vad vet jag om mina egna behov?
- Vad vet jag om mina medmänniskors behov?
lennarth 100411