Reflekterande veckobrevsläsare!
Det har varit omöjligt för mig i flera veckor att skicka ut mina veckobrev pga något tekniskt fel.
Det är frustrerande att veta att 247 personer sitter och väntar vid sina datorer på måndagsmorgonen och med tomma tankar får återvända till sin vardag…
Den som väntar på något gott, kan visserligen gott vänta, men ändå…
Jag har gjort vad jag kan, ni har gjort vad ni skall – och ändå får vi inte kontakt…
Känslan av maktlöshet är kompakt, att ge upp och strunta i alltsammans…
Men vår web-master Erik gav inte upp utan har istället sökt nya vägar, därför kommer detta veckobrev med förbättrad teknik och i lite annan design.
Maktlösheten har brutits…kraften är tillbaka…kontakten är återställd…nu går vi vidare i den vanliga rytmen…
Känslan av en märkbart större maktlöshet har vi känt under de sista veckorna som en följd av Anders Breiviks fanatiska utspel som drabbat så många oskyldiga människors liv.
Och här är kontakten obefintlig…och kommer att så vara…vem kan förstå ..vem vill försöka förstå..?
Maktlösheten går i vågor av frustration och ilska, resignation och sorg, försoning och acceptans…
Resignation är att finna sig i sitt öde…
Att acceptera är att ”se saker som de är” för att kunna försonas med det som hänt – även det oacceptabla…och kunna gå vidare…med kraft…
En av de överlevande från Utöya formulerade sig så här:
”Om en människa kan uppbringa så mycket hat, hur mycket kärlek kan inte vi då skapa som är så många?”
En kraftfylld vecka önskar pastor nilsson, på återseende…
Vill du ha kontakt,
maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se