Text: Frihet i Kristus – Ansvar för mina medmänniskor

Text: 1 Korinhierbrevet , kap 9:19-23, 10:23-24

Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. 1 Kor 9:19

Allt är tillåtet – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet – men allt bygger inte upp. Sök inte ert eget bästa utan andras. 1 Kor 10:23-24

Rollatorn, käppen, staven – symbol för frihet, för utan den skulle jag inte koma någonstans…

Frihetens symboliseras av något som jag är beroende av…

För vem är egentligen fri? Hur fri kan man egentligen vara?

Mänskligheten har alltid varit fångade av frihetslängtan… Konsekvens av min s k  ”frihet” blir ofta begränsad frihet för någon annan.

Vi kan tala om frihet från…” och ”frihet till…” .

Friheten som Bibeln talar om är en frihet i relation till … som hjälper  oss till en sann identitet

Ibland önskar vi att friheten fanns utan möjligheten att välja fel och gå vilse. Men det var inte robotar som Gud skapade utan varelser som fritt skulle kunna välja att vara förenade –eller inte – med Gud.

’Det var därför de första människornas ”frihetssteg”-friheten att kasta ansvar och skuld på någon annan ledde så fel..

Frihet är alltid kopplad till ansvarighet…

Ofrihet är alltid kopplad till oansvarighet…

Def. : ”Frihet är ett tillstånd utan yttre eller inre tvång/förtryck.”

Lagen var till sitt väsen god, pekar på handling och konsekvens, men blev i förlängningen ett förtryckarredskap, där petitesser blev avgörande skillnader .

T ex Från att vara ett medel för vila/Guds koncentration blev sabbaten ett mål i sig

Lagens innersta kärna var ”Det dubbla kärleksbudet”–frihetens lag i Jakobs brev

Det handlar om att ha vår identitet utifrån att Jesus är Herre.

Det är i relation till Jesus som vår sanna frihet finns.

Vem är friast, snöskottaren som har sin livlina fäst i en fast punkt på taket eller den som är ”fri”?

Den fasta punkten som våra liv kan kretsa kring

Jesus är den fria människan-knuten fast till Fadern – fylld med den Helige Ande.

”Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet.” 2 Kor 3:17 och Jesus gör vad som behövs, men denna frihet utmanar lagiskhetens företrädare.

Jesus begränsade dock sin frihet för att inte skada de utsatta och svaga, och den attityden fortsätter apostlarna med .  ”Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra.” 1 Kor 8:9 . 1 Kor 10:23-11:1 handlar om detta att kunna hantera den egna friheten i kombination med hänsynen till de andra.

Resonemanget i kapitel 9 låter ungefär så här: Innan jag blev kristen hade jag ”frihet” att välja  – en frihet som terroriserade mig och band mig utifrån inre och yttre påverkansfaktorer. Men nu – när jag är fri – så har jag egentligen inte längre något val. Att säga ”ja” till Kristus leder  till ett liv som hans barn/tjänare (samma ord i arameiskan).

Frihet för min egen skull eller frihet till att kunna tjäna människor omkring mig?

1 Kor 9:16 Ty att jag sprider evangeliet är inget att vara stolt över, jag är ju tvungen till det. Ve mig om jag inte förkunnar evangeliet!

Kärleken tvingar mig…

Jesu ord  från liknelsen om den barmhärtige samarien ekar: vem var den mannens nästa…?”

Hade han något val? Inte om han skulle vara sann mot den gudomliga kallelsen i sitt liv…

Grundtänket är att ”vilja göra det jag vill”-ekot från paradiset på fallets morgon…att vilja bli som Gud…eftersom Gud tydligen gör det som han vill..Men är det så att ens Gud gör som han vill…eftersom han har begränsat sin makt genom att älska och kärleken manipulerar inte, tvingar inte, forcerar inte utan inväntar – kanske är det t o m så att kärlekens maktlöshet som vi kan känna, är en del av det som Gud själv känner!

Friheten är oftast  skenbar. När människan blir alltings mått blir hon slav under sig själv.

Allt är tillåtet – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet – men allt bygger inte upp. Sök inte ert eget bästa utan andras. 1 Kor 10:23-24

1 Kor 8:9  Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra.

Paulus resonerar kring maten och offerköttet, maten kan inte bli besmittad, det är avgudatro

Så därför kan du göra vad du vill – men det gör du alltså inte eftersom det är den omvända logiken som fungerar – nämligen att om någon tar anstöt så avstår du!!!

/obs att det är djupare än att enbart gå runt och känna med fingret hur vinden blåser, utan här handlar det om att mitt handlande blir ett hinder för en människa att möta Gud/

Här kommer uppbyggnaden igen, att bygga samman till Kristi kropp, och det sker genom att vi möts i vår svaghet – inte styrkan.

Visar vi bara upp våra framsidor, så blir det ingen djup gemenskap…kan vi inte stå ut med våra baksidor, så blir framsidorna meningslösa (jfr hus vid väg/järnväg)

Vi blir ”yt-brända”, besvikna…

Känslan av frihet skapar oftast en berusning, som lätt kan accelerera iväg till att vi utövar denna egenskap till felaktigt använd makt över andra.

Fanatikern /den politiske eller den religiöse/ har gemensamma nämnare här…

Vi kan inte vara nog försiktiga med vilken ”frihet” vi söker, och oftast är det dem som talar högst om hur fria de är som är mest fångade. ”De utlovar frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man blir underkuvad av är man slav under.” 2 Pet 2:19

Den friheten som Kristus erövrat skall inte användas för eget bruk utan för ”de andra” vilket beskrivs i kapitel 8. Min egen övertygelse kan och skall jag bära för mig själv och Gud, jag vet vad jag kan och inte kan göra, men  jag måste inte driva fram den i varje ögonblick

 

Ibland upplever vi att det är vår omgivning som begränsar oss, medan det egentliga problemet ligger hos oss, det är i våra egna hjärtan det är trångt!!! Där är roten till vår brist på frihet.

I 2 Kor 6:12 Ni har det inte trångt hos mig, det är i ert eget bröst som det är trångt. 13 Ge mig lika för lika – till er som är mina barn säger jag så – och öppna era hjärtan, ni också.

Bristen på frihet kommer sig av brist på kärlek!

Orden i Gal 5:13 är tydliga: ”Ni är ju kallade till frihet, Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek.

Men för att bli fri är också att acceptera det man inte ursprungligen valt!

För livets omständigheter, människor i vår omgivning kan vi inte välja…

Vi revolterar

Vi resignerar

Vi samtycker/accepterar

Och då kan vi ta emot friheten…

Gud är realist…han utgår alltid från den vi är-inte från det vi borde vara eller skulle vilja vara

Men eftersom vi gärna utgår från detta, så rinner Guds nåd av våra liv utan att nå oss, nåden behöver drabba oss där vi står…

Att acceptera begränsning och längta efter förändring…

Friheten att vara syndare, friheten att bli helgon, friheten att låta oss fostras av varandra

Att leva i Kristi kropp tillsammans som församling är vår utmaning.

Vi har friheten att välja förhållningssätt…

Vi har friheten att släppa det som varit för att utifrån nya omständigheter gå vidare

Vi har friheten att välja Gud som fokus, som vår fasta punkt i tillvaron

Var fria människor, men missbruka inte er frihet till att göra det onda, utan var tjänare åt Gud.”

”Allt har man räknat ut bara inte hur vi skall leva” Jean Paul Sartre

Illusion…:

  1. …att frihet = olydnad.?! ”Frihet är det tillstånd då hjärtat inte längre är bundet av något utan kan följa Guds vilja”, dvs att äntligen kunna utföra det vi är skapade för
  2. …att frihet= göra det exceptionella?! Obs att vi alla har två öron, en mun och en näsa, två ögon, vad enformigt eller? Enformighetens variation ligger i skapelsen, När vi gör de vardagliga plikterna så utvecklar vi vår originalitet  Jak 2:14ff
  3. ….att frihet = att göra det vi känner för/det ”jag vill” ?! Vilket i de allra flesta fallen för oss in i konflikter med vår omgivning…Gal 5:13ff Att gå från vår ”yt-vilja” till vår ”djup-vilja”, dvs det vi innerst inne vill är det som Gud vill med oss…
  4. …att frihet = att särskilja oss från de andra i konstellationer av ”jag-dom”?! Vilket leder till ett planerat utanförskap, som är svårt att ta sig ur. Guds frihets väg handlar om att hitta konstellationen ”jag-vi”, där vi har en egen identitet mitt i kollektivet. (l Kor 12:12ff)
  5. …att frihet=att gå den lätta vägen?! Frihet blir då att undvika/fly från problem i stället för att mogna som människa genom att gå igenom dem. Jesus gav sitt liv ”av fri vilja” Joh 10:18
  6. …att frihet = solokarriär i kamp med andra (jfr ”idol”) ?! vilket leder till besvikelse, utanförskap, jämförelsekam: När det istället handlar om överlåtelse, beroende, tillit
  7. …att frihet  handlar om öppenhet/synlighet?! när det är diskretion och integritet som är den framkomliga vägen, se bergspredikans mönster, där det fördolda livet är det liv som lever Guds frihetsliv.
  8. …att frihet = flykt från dåligt samvete, vilket genererar människor som inte bearbetar sitt liv, kan eller vill leva i förlåtelse?! Men vi kan också hamna i en situation av lagiskhet där upplevelsen av skuld skapar dåligt samvete som kan generera en vilja att prestera helighet som kompensation, vilket leder till spänningar i själslivet – vilket inte heller är frihet. Vårt sympatiska nervsystem är uppbyggt för prestationer = gärningar som krav

Om våra bästa gärningar har vårt dåliga samvete som utgångspunkt, så dränerar vi vårt kristna liv från nåden…’

Friheten är inbyggd i våra liv från grunden.

Vårt parasympatiska nervsystem är evangeliskt uti nervtrådarna, ”vi låter det ske” med oss=nåd som i ”förlåtelse”

”Kom till mig” sa Jesus i Matt 11:28-29, Psalm 23

Allt som inte sker av tro är synd” skriver Paulus i Romarebrevet, dvs det du skall göra, gör det utifrån sanning, ärlighet och uppriktighet

Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. 1 Kor 9:19

Friheten är en möjlighet – men inte utan ansvar…

Friheten är en utvidgande möjlighet –  inom begränsningens ramar…

Friheten är ett erbjudande – i Kristus!

lennarth  110911

 

X