Reflekterande veckobrevsläsare!

Några böcker följer alltid med mig när jag åker iväg på en längre resa.
En av dem är Dag Hammarskjölds ”Vägmärken”.
Detta sönderlästa exemplar inköptes när jag var 17 år.
Fyra år efter första utgivningsåret 1963.
Sex år efter att Hammarskjölds plan störtat vid Ndola i nuvarande Zambia.
Boken är fylld av understrykningar och kommentarer.
Ord och meningsbyggnader som min själ har legat marinerad i under år och decennier, för att bli påverkad och genomträngd av dess innehåll.
Brottningskampen med ensamheten och frågorna kring livskallelsen löper som en röd tråd genom hans oftast smärtsamt kortfattade sentenser.
”Ju trognare du lyssnar inåt, desto bättre skall du höra vad som ljuder omkring dig.
Och blott den som hör kan tala.”
Frågorna kring livets mening är knutet till det etiska liv som springer fram ur vår karaktär.
”Vi får ej välja ramen för vårt öde. Men vi ger den dess innehåll.
Den som vill äventyret skall också uppleva det – efter måttet av sitt mod.
Den som vill offret skall offras – efter måttet av sin renhet.”
Det finns en okuvlighet i fokuseringen…
”Jag begär det orimliga, att livet skall ha en mening
Jag kämpar för det omöjliga: att mitt liv skall få en mening”
Och mitt i allt detta, även en medvetenhet om hur fåfänglig livets möda ändå kan framstå…
”Att aldrig låta framgången dölja sin tomhet, insatsen sin intighet, arbetslivet sin ödslighet, och så att bevara sporren att nå vidare – den smärta i själen som driver oss själva. Se dig inte om. Och dröm ej om framtiden: den skall ej återskänka dig det förgångna eller tillfredsställa andra lyckodrömmar. Din plikt och din belöning – ditt öde – är HÄR och NU.”
Koncentrationen finns på den inre förlösande stillheten..
”Förstå – ur stillhet
Handla – ur stillhet
Vinna – ur stillhet”
Det är så lätt att stillheten blir något flummigt, världsfrånvänt, egotrippat, handlingsförlamat.
Knappast så vi tänker om Dag Hammarskjölds liv.
Politiker, ämbetsman, litteraturvetare, statssekreterare, filosofie doktor i nationalekonomi, naturmänniska, ”en av de aderton”, generalsekreterare, postumt fredspristagare…
Allt detta flödar ur den troende mystiker, som under hela sitt liv visade på att det inre livet inte måste visas upp.
Som inte ens bör visas upp…
Finns det inre livet, så kommer det att märkas i ord och handlingar…
Finns inte det inre livet, så spelar det ingen roll vad som proklameras…

En vecka i den fördolda stillhetens marinad önskar pastor nilsson

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se

X