Tema: Vem är jag=var är min rikedom någonstans…?

Text: 1 Mos 1:1-3:24, 1 Joh 2:15-17, 4:16-21

I går var det demonstrationer över hela vår värld, proteströrelsen startade för en månad sedan när några aktivister började ockupera Wall street – New Yorks finanskvarter. Protesterna fokuserar mot sociala och ekonomiska orättvisor, hög arbetslöshet och storbolagens och bankernas girighet. Igår fanns protesterna i  11 529 (!) städer

Jag tänker på orden  ”Girighet vanhedrar människan; bättre fattig än falsk.” Ordspr 19:22

”Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande,” 1 Tim 6:10

Kärleken till, begäret efter, girigheten plockar fram det sämsta hos människan, vi ser nämligen inte personen som hon är utan bara vad hon har…identiteten bestäms utifrån det ytliga…

När vi ser varandra, så blir vi delaktiga, bryr oss om varandra, vi låter det goda i våra liv överflöda=kärlek

Hela tiden lockas vi av likgiltigheten – att inte se – att inte orka se –att inte hinna se och den totala likgiltigheten ger ondskan ett fritt spelrum. Hur många av oss ”ser” uteliggaren och ändå blir han inte sedd. Vi förlamas av rädslan över vår egen hjälplöshet och när vi konfronteras med ondskan, så krackelerar vår bild av tillvaron som en begriplig plats..

För ondskan gör tillvaron obegriplig, den är icke rationell, den är förnuftsvidrig…Hela tiden finns osäkerheten, vi kan inte räkna ut hur det går…

”Om Gud finns, om han är god, varför så mycket ondska…” klassiskt teodicéproblem

Där Gud inte längre är i första rummet låter det ”om människan är god, hur kommer det sig då att det existerar ondska i världen…?”

All vet vi att vi bör ta avstånd från ondskan, ändå dras vi dit som flugorna till en sockerbit…se vårt nyhetsbehov/media

Är vi då onda eller är vi goda innerst inne? Vad är vår utgångspunkt..?

När någon katastrof händer. Det finns en naivitet hos oss ”tänk att det kunde här..i min familj…i vår stad… i vårt land?”  Rörande-därför att vi inte förväntar oss…

Varför? Därför att i grunden är vi goda, varför skulle vi annars bli upprörda över det som är orätt?  Normen är godhet, det som är ont och orätt är avvikelser. Om det orätta vore normen skulle det inte vara nyhetsstoff… Varför är veckans samtalsämne Håkan Juholts bidrag, om vi inte innerst inne trodde på ett rättvist samhälle..?

Varför är Moder Theresa, Martin Luther King Jr, Mahatma Gandhi, Nelson Mandela beundrade, därför att de var framgångsrika? Knappast, men för att de är goda förebilder och för att vi innerst inne tror att det de gjorde var rätt och att de därigenom gjorde skillnad!

Frågan är hur vi ser på godheten och hur vi bemöter ondskan…inte bara hos andra utan i våra egna liv.

”Linjen mellan ont och gott går inte mellan människor, utan rakt igenom varje människas hjärta” skriver Alexander Solzjenitsyn i GULAG-arkipelagen…

Jag vill utmana oss all utifrån en GT-lig berättelse, 1 Mosebok kapitel 1-3.

När Gud skapar världen så står det efter varje dag ett till fem att ”Och Gud såg att det var gott…

Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne… Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.”

Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott.”

Gud är först, godheten är först, det är MVG-mycket väl godkänt.

Skapade till Guds avbild…vi liknar Gud i vår kreativitet, vi liknar också Gud i vår frihet att välja hur vi skall använda våra gåvor och talanger…

Det som sedan händer är följande:

Människan söker att bli något annat än det hon redan är, det räcker inte… blir osäker, misstroendet växer och hon öppnar sig för ondskan som smyger sig in i historien

Hon vill inte längre bli sedd och avslöjad…hon gömmer sig – Gud söker och ropar efter henne

Väl upptäckt och avslöjad tar inte människan ansvar för sitt handlande ”det var inte mitt fel”…

Paradisets portar stängs – men det är människan som låser sig själv ute genom sitt handlande och sin attityd

Så följer vår kamp, kampen mot det onda och kampen för det goda…

Låt oss formulera följande:

Tror vi att vi är onda innerst inne så måste vi försöka att vara goda, kämpa ”mot vår natur” och försöka att ”göra gott”,  dvs producera något som inte är vårt och försöka vara det som vi inte är.

Tror vi att vi är goda innerst inne, så behöver vi inte göra oss goda utan släppa fram detta goda i våra liv, naturligt och äkta bekräfta det som finns i djupaste djupet av våra liv…

”Innan jag formade dig i moderlivet, så utvalde jag dig…”Guds ord till profeten Jeremia

Gud andades in sin livsande i Adam, han gjorde det i var och en av oss…

Han lade ner i Adams liv såväl som i våra talanger och personlighet

Ïnnan vi ens kunde förtjäna Guds kärlek fick vi ta emot detta som en gåva…

Och Guds tanke är att vi skall se detta och utgå ifrån det som redan är vårt…

Vi skall inte behöva kämpa oss fram till något som vi redan har…

Vi skall inte behöva leva i rädsla över att inte räcka till, att inte duga, att inte vara tillräckligt goda

Denna rädsla för att inte hålla måttet tömmer arbetet på glädje och suger musten ur oss

Ormens frestelse till människan var att ”det räcker inte att vara människa, du måste bli något mera”

Perfektionismen, fullkomligheten som något åtråvärt att kämpa mot är det pris som vi måste betala för att äntligen bli älskade/accepterade… Därför strävar vi ständigt efter att ”vara goda” eller att ”göra gott” i stället för att utgå från att vi är goda!!!

Antingen  är vår godhet det mynt vi måste betala för Guds kärlek eller är godheten vårt erkännande, vår tacksamhet, vår attityd att motta den kärlek som vi redan fått…

Det är utifrån denna position vi behöver läsa dagens texter  om att vara rik inför Gud.

Matt 6:19-24, 1 Tim 6:7-11

1 joh 2:15-17 Älska inte världen och det som finns i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt.

Då är vår rikedom i det som Gud redan lagt i våra liv och som han kan plocka fram och vi också kan vara med och hjälpa till…vi är redan rika inför Gud….

1 Joh , 4:16  Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.

Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss.

Fullkomlighet ligger i medvetandet om vår identitet-tillhörighet-vems avbild vi är…

Nelsons Mandelas tal vid presidentinstallationen:

Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.

Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter.

Det är vårt ljus, inte vårt mörker,
som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss:
Skulle jag vara lysande, fantastisk,
begåvad och förbluffande?

Egentligen – hur kan vi undgå att vara det?

Du är ett barn av Gud.

Världen är inte hjälpt av din småbarnslek.

Det ligger inget stort i att krympa,
så att andra människor i din närhet
skulle slippa känna sig osäkra.

Vi föddes att förverkliga
Guds härlighet inom oss.

Den finns inte bara i några av oss:

Den finns i alla.

Och när vi låter vårt eget ljus skina
ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.

När vi gjort oss fria från vår egen rädsla.

Gör vår närvaro andra automatiskt fria. ~ Marianne Williamson

l nilsson 111016

 

X