Matteus 25:31-46 Upp 20:11-21:15

Tema:  Domsöndagen – Kristi återkomst.

Domssöndagen, domens dag… att döma…bli dömd…fördömd

1.1 Vem vill bli dömd?

Vem skulle du vilja bli dömd av? Hur skulle idoljuryn vara sammansatt? Dina föräldrar?  Dina barn?  Din chef?  Din fru/man? Dig själv? Vid närmare eftertanke så skulle vi nog tacka nej. Att bli dömd rättvist förutsätter nämligen att bli fullkomligt förstådd när allt skall genomlysas. Och allt skall avslöjas…

Det grekiska ordet för ”dom” är ”kris” som betyder beslut, examination, separation,

Att kalla saker och ting för deras rätta namn.

Ända sedan ”fallets dag” är just problemet att inget får bli kallat vid sitt rätta namn, utan vi hittar på våra livslögner för att få vara i fred – utan att kunna få frid.

1.2 Vem dömer? Gud dömer

Men inte ens Fadern dömer utan har överlåtit all dom åt Sonen,

Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, Joh 5:22

Han som är Människosonen, (70 ggr) han som varit som en av oss, Frälsaren

Domen drar upp gränsen mellan det falska och äkta livet

Den rättvisa domen som vi längtar efter och som vi skrämts av, därför att vi inte riktigt litar på den som skall döma är nu möjlig.

Ofta söker vi upprättelse, den mobbade jagar 100%-ig bekräftelse bara för att bli ännu mera besviken, offret vill ta makten och utkräva hämnden, men hamnar i nya komplikationer.

Den upprättelse som vi söker i denna tillvaro är inte möjlig utan denna dom.

Jubla över detta, du himmel och ni heliga och apostlar och profeter! Gud har dömt henne och gett er upprättelse.” Upp 18:20

Rättvisa betyder att mina dåliga gärningar måste kompenseras med goda gärningar alternativt bestraffas. Det är ju inte rättvist att någon  blir förlåten, det är orättvist mot dem som han/hon förorsakat lidande…

Har du suttit ned och samtalat med en person som konstant blivit brutalt utnyttjad under sin uppväxt så smakar du på helvetet här på jorden. Och tro att offren och den som förorsakat lidandet skall kunna mötas i den himmelska världen utan någon form av dom och räfst så blåögd är inte ens jag.

Rättfärdighet betyder att mitt liv blir utbytt mot hans liv…

NÅD, det är inte rättvisa utan rättfärdighet i kombination med barmhärtighet.

2 Det som bedöms är handlingarna i det vardagliga livet och hur dessa står i relation till ”dessa mina minsta

Reaktionen hos bägge grupperna är förvåning, ”när såg vi dig…?” Överraskade

”Fåren”  hade utfört handlingar som var naturligt för dem, de hade övat att gå kärlekens väg genom att vara en med-människa och därigenom omedvetet övat upp sina sinne för gemenskap, och deras liv smakade redan av det himmelska, liv är något vi delar med varandra, ett förvaltarskap av tid och resurser

”Getterna” hade använt livets resurser på sig själva i stället, och som en följd av detta inte sett sina med-människor. Därigenom hade de förstört sina förutsättningar för att uppleva himmelsk gemenskap..utan att reflektera vidare, liv är inte något man konsumerar för sig själv

Det är inte Människosonen som dömer, de hade själva avkunnat domen genom sina gärningar.

Guds Kärlek kan förlåta allt – men den kan inte låtsas en gemenskap som inte finns.

Himmelens gemenskap är inte en släktmiddag, där vi låtsas som om allting är bra, men alla vet vad som finns under ytan. Därför är domen nödvändig för att få fram det äkta – rakt igenom.

Jfr Matt 25:1-13, liknelsen om de 10 brudtärnorna som väntade på brudgummen, alla hade lampor, alla somnade , all vaknade men alla hade inte olja i lamporna, och det gick inte att låna från varandra.

Vad är det som inte går att låna, det är ju relationen/kärleken till en annan människa…eller med Gud…

Guds Rike är inte en maskerad där vi får pris för bästa förklädnaden utan platsen där Guds avbild framträder i oss genom att vi lär känna Honom

3 Se Matt 25:14-30, liknelserna om talenterna, där rädslan att inte våga använda det vi fått blir utslagsgivande för resultatet…

Jag växte upp med  en tro baserad på rädsla för att inte hamna i himlen. Den osäkerheten var min drivfjäder till de goda gärningar som jag ev åstadkom.

Tills jag upptäckte det som Johannes skriver i sitt brev kap 4:18 ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet”

Så gott som samtliga berättelser – vad jag kan se- där dom och helvete berörs av Jesus är i mötet med den tidens religiösa maktmänniskor för att varna dem vad som  skulle kunna hända om de försummade sin gudomliga kallelse att visa världen på Guds kärlek. Det var för att spräcka den förhärdelse som Jesus tog i, inte för att skrämma redan av skuld tyngda människor att börja tro..

Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar våra bröder. Den som inte älskar är kvar i döden. Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare bär evigt liv inom sig. Genom att Jesus gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för bröderna. Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. Då förstår vi att vi är sanningens barn, och om vårt hjärta dömer oss kan vi inför honom övertyga det om att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt.1 Joh 4:14-18

Är det gärningarna som frälsar? Nej, men våra handlingar visar hur frälsta vi är!

Det kristna livet handlar om mycket mera än att säga en viss bokstavskombination

J-E-S-U-S utan det handlar om att under vårt jordeliv öva oss i att lära känna Jesu sinnelag (läs om Andens Frukt = Jesu karaktär i Gal 5:22-23) och att praktisera detta så ofta som möjligt.

Texterna säger oss att det vore märkligt om vi inte skulle ta intryck och präglas av Mästaren Jesus, hur skulle det kunna vara möjligt..?

Låt oss vända på det, vill vi att människor skall uppleva oss själviska och arroganta eller vill vi att människor skall uppleva oss kärleksfulla och empatiska? Låt oss utifrån det skärskåda våra handlingar, bakom dessa våra motiv, bakom detta våra omedvetna känslor som utgår ifrån det bagage som vi bär med oss genom livet.

Jesus säger att ”Jag vill vara din coach, din handledare, din mentor, din Frälsare som hjälper dig att forma ditt liv till det som du längtar till!”

Älska och gör vad du vill” sa Augustinus, kyrkofadern”

KÄRLEK  ÄR ETT VERB!!!

 

1. Domen gäller alla!, det finns ingen ”grön fil” som vi kan glida förbi i…all behöver vi gå igenom och bli förtullade…

2. Å ena sidan döms vi utifrån våra gärningar, som står inskrivna i böckerna. Tänk på att t ex varje ord som du sagt ligger kvar någonstans ute i rymden och guppar på en ljudvåg. Varje handling finns ingraverad i historiens minnesbok, domens DNA. Rättvisa skall skipas,  universum minns våra handlingar, men dag skall de helt raderas/förintas.

Och jag såg de döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar. Upp 20:12

3. Å andra sidan räddas vi därför att våra namn står skrivna i ”livets bok”

”Aldrig skall något orent komma in där och inte heller någon som handlar skändligt eller lögnaktigt utan bara de som Lammet har skrivna i livets bok.” Upp 21:27

Det verkar som om våra namn finns i Livets bok från begynnelsen Och de invånare på jorden som inte från världens skapelse har sina namn skrivna i livets bok, de skall undra när de ser odjuret som var och inte är men skall komma.

Jamen, lönar det sig då? Allt är kanske förutbestämt?

På frågan ”Hur går det då? Är det bara några få…?” svarar Jesus ”Kämpa!!!” Luk 13:23ff

Det finns en risk att förlora allt, att gå förlorad…ta inte den risken

Det som texterna talar om är en  sanering av ondska och djävulskap, av synd och gammal bråte (för hur skall himlen annars bli himmel?)

Obs att det kristna hoppet handlar egentligen inte om att komma till himlen, utan att himlen kommer till jorden! (se kap 21) Och definitionen på himlen är  – gemenskap!!

Uppenbarelseboken, förmodligen skriven av aposteln, teologen, poeten Johannes som befinner sig på ön Patmos år 90 och får se vad ”som är och som skall ske”. Boken är skriven under förföljelsetid mot de kristna då den romerske kejsaren krävde total tillbedjan. Det var farligt att tala och skriva i konkreta angivelser, därför detta bildspråk, boken svämmar över av symboler som inte är lätta att tolka eller förstå för oss.  Boken är skriven i en anda av ”trots och tröst”, ”Ge inte upp-slutet blir gott” och det historiska/andliga mönster som ritas upp handlar om odjuret  som tvingar sig till makten och just därför blir nedkastad och Jesus –lammet , som frivilligt utlämnar sig i svaghet och som just därför blir upphöjt och slutligen vinner seger.

Den bibliska berättelsen börjar med en trädgård – som Gud vandrar i och orden ”det var gott” är kvittot på Guds goda skapelse.

Den slutar med en stad där Gud bor… med orden  ”se jag gör allting nytt” som fångar en omstart… ny i kvalitet, en kontinuitet och total nyordning  och det är samme Gud som vandrar i lustgården som skall bo ibland sitt folk mitt i staden…

Staden som en liksidig kub påminner om det allra heligaste i tabernaklet/templet som just var en kub och symboliserade Guds närvaro.

Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, allhärskaren, är dess tempel, han och Lammet. Och staden behövde varken sol eller måne för att få ljus, ty Guds härlighet lyser över den, och Lammet är dess lampa, och folken skall leva i detta ljus. Jordens kungar kommer med all sin härlighet till den staden,och dess portar skall aldrig stängas om dagen – natt blir det inte där.

Så lever vi i tiden mellan Jesu första ankomst och andra återkomst, då all förbannelse skall bytas ut mot välsignelse.

 

 

 

 

 

Till sist vill jag ställa några frågor till mig själv och jag skall försöka svara på dem så klart jag kan:

Finns helvetet. Ja , jag tror det

Helvetet är vår vägran att lita på Guds kärleksversion, en förvriden Gudsuppfattning som leder till en förvriden människouppfattning och världsuppfattning (jfr lustiga huset där allting blir oproportionerligt)

Men helvetet är tillrett för djävulen och hans änglar, jag låter nöja mig därmed…

Kommer människan att få det som hon vill? Ja , jag tror det

Människan har fått en fri vilja där hon kan göra det hon vill göra…

CS Lewis skriver att det kommer till sist att finnas två slags människor, den ena som säger till Gud ”ske Din vilja” och den andre som Gud säger till ”ske din vilja”.

Läs ”Den stora skilsmässan” av CS Lewis

Kommer  domen att ske? Ja, jag tror det

Domen är en förutsättning för att det onda skall rensas bort ur våra liv och vår tillvaro…

En katalysator för att de grundvärderingar som styr universum skall åter synas och verka i våra liv

Är Jesus enda vägen till Gud? Ja, jag tror det…

Men på ett inklusivt sätt. Jesus säger att han är vägen , sanningen och livet och att inge kommer till fadern utom genom honom.

Men vad han inte säger är hur och när människor kommer att komma till Fadern genom honom. Det han säger är att det som Gud gör för att rädda, älska och återupprätta denna världen äger rum uteslutande och inneslutande genom honom!

Får Gud det som han vill? Ja!

Guds intention är att ”alla  människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” och att ”alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden och att alla tungor skall bekänna Jesus Kristur är Herren, Gud Fadern till ära.

och Fil 2:1ff Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Eftersom jag tror att Guds obevekliga, oändliga försonande kärlek är mäktigare än det förhärdade människohjärtat…

Låt oss leva i denna spänning, redan nu låta oss bli dömda/befriade så långt det är möjligt för att dagligen kunna tjäna honom som slutligen skall säga ”Se, jag gör allting nytt”

Ett folk

Ur ”Han kommer” av Ylva Eggehorn

… men ett folk ska inta landet
där var och en vet vem han är
och har lagt det framför de andras
fötter…

… ingen bär sitt ansvar ensam
ingen lämnas ensam med sin skuld
brödet som delas vid borden är fyllt
av tårar…

… någon sjunger en sång som ska föras vidare
hemligheten fördjupas ju mer den delas
glädjen i allas ögon växer på väg till
den som behövde den…

… ingen blir hel utan att ha speglat
sina dagar och nätter i allas hjärtan
givna till varandra för alltid vi som
förut inte var ett folk…

… fångar i våra egna kroppar och minnen
blir vi aldrig mer efter det som hänt oss
ingen kan vika undan med blicken och säga:
du hör inte till mig…

… brödet som delas vid borden sammanfattar
att vi har tagit emot varandra som gåvor
utrustade med varandra dricker vi vinet
som han gav sitt liv för att
församla oss…

… och när vi vet att vi kommer och går till Fadern
när vi har rest oss tyst i en lugn förvissning
om att förlåtelsen verkligen är vår egendom
genom hans seger…

… då ska vi böja oss ned vid syskonens smutsiga fötter
och vi ska sjunga en ny sång om Fadern och Sonen
och Anden de tre som är ett och ger sina liv
till varandra: Gud är en evig gemenskap…

… ett folk ska inta landet
ska återerövra skapelsen
och lämna den i Faderns händer
att dela ut till fler.
(1 Petr 2:9,10, Kol 3:4, Sak 12:5)

111120 p nilsson