Johannes evangelium kapitel 6 – Midfastosöndagen

Jesus går på vattnet

Jesus går folk på nerverna…

Kapitel 6 är en”katt-råtta lek” mellan människorna och Jesus men också mellan lärjungarna och Jesus. Han drar sig undan, han blir svårförståelig..

Var är han? Vad gör han? Vem är han?

1 Jesus testar sina lärjungars tro/fantasi, Resultatet  blir ett tecken/ett under som utifrån att de blir mätta triggar igång önskan efter bekvämlighet…”honom vill vi ha…” och Jesus drar sig undan- det är inte därför han har kommit

2 Lärjungarna ger sig iväg i den enda båten, det blir storm, Jesus kommer gående på vågorna dom blir rädda –”Var inte rädda…”och det blir lugnt när de inbjuder honom att sitta i båten

Allt det Jesus gör pekar framåt mot något annat, det finns en dimension till i hans handlande, Guds Rikets dimension, men att se detta…

3 Folket är förvirrat, söker Jesus överallt och de hittar så småningom Jesus i Kafarnaums synagoga och där utspänner sig ett samtal testar nerverna, både hos Jesus och omgivningen.

Samtalet som först visar att det finns inte tillstymmelsen till andlig medvetenhet

De sade: ”Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra?
(Joh 6:30)

Frågan är fullständigt obegriplig, med tanke på det väldiga tecken bespisningsundret som ägt rum dagen innan. Att se utan att upptäcka och förstå….

Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta.”

Här står det klart vilket ytterligare tecken man kräver för att erkänna Jesus som Messias. En enstaka bespisning var inte nog. Moses hade ju mättat folket på ett övernaturligt sätt under 40 år! Var Jesus verkligen Messias, så fick han fortsätta med sina bespisningar. Här återkommer förväntningen på Jesus som en materiell bröd-Messias.

Därför skärper Jesus tonen och höjer nivån på den teologiska debatten

Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.(Joh 6:34-35)

Jesus vill utmana deras tro, sätta den på prov. Han vill föra folket fram till en avgörelse.

Jesus är inte livets pålägg, de där extra, utan det där nödvändiga i botten, som allt annat vilar på…

Frälsnings erbjudandet var ställt till alla, ingen undantagen. Jesus ville kärleksfullt ta emot varje människa som kom till honom. Kom ihåg Jesu ord hos Matt 11:28: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.

Varför blir dom provocerade ?

När Moses frågar Gud vid den brinnande busken vem han är så blir svaret ”Jag är…”

När Jesus vid speciella ögonblick – här är ett av dem-berättar om vem han är, så använder han sig av denna presentation, ”Jag är…livets bröd, världens ljus… etc

Därför blir människor så provocerade…

Judarna förargade sig över att han hade sagt: ”Jag är brödet som har kommit ner från himlen” och de sade: ”År det inte Jesus, Josefs son? Vi känner ju hans far och mor. Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen?”(Joh 6:41-42)

Totalt blinda… vi vet ju för vi tror att vi ser allt i det vi ser…

Avsaknad av förundran, lyssnande, nyfikenhet, istället utgör Jesus ett hot genom sina anspråk

Förundran skulle kunna beskrivas som förmågan att höra det som berättas, det som ropas och viskas om närvaron. Det får oss att hisna och häpna.

Barnet är en förebild, ingenting är självklart för barnet, därav det öppna och utforskande, nyfikna upptäckandet…

Kanske kan texten hjälpa oss att förstå

Människans vilsenhet startar i paradiset med att hon vill bli något annat än det hon är –människa. Hon lockas att bli fri från begränsningen och ”bli som Gud”…

Hon tappar orienteringen, paradiset går förlorat i henne och hon kastas ut ur paradiset

När Jesus kommer så betonar han att han är ”sann människa”, dvs Jesus Kristus går in i de begränsningar som det innebär att vara människa.

Gud blir närvarande-i kött och blod…inkarnationen-förkroppsligandet

Det är ju kroppen som är vårt problem, vi blir sjuka, irriterade, trötta, hungriga, om inte nästa andetag kommer, om inte nästa hjärtslag kommer..så är det slut…

sårbarheten..nedbrytande och återuppbyggande pågår hela tiden

Tänk att få en Messias som kan avhjälpa matproblemet, ständigt manna…ständigt liv…ständig friskhet…ständigt på topp…andligt o lekamligt schlaraffenland där stekta sparvar flyger in i munnen…

Att kliva ut ur det begränsade och få en andlig coach som fixar livet…

Därav deras frustration när han vägrar, vi längtar efter odödlighet-inte efter evigt liv, därför att förutsättningen för evigt liv är att vi dör från oss själva och får nytt liv som en gåva…

Samtal i Dagen med Sígfrid Deminger:

”Det är svårt att vara kyrka i dag eftersom de karakteristiska dragen – självcentrering, självupptagenhet och så vidare – i den omliggande kulturen går på tvärs med kristen tro. I stället för att vara en motkultur har gudstjänster blivit spegelbild. Det pastorala ansvaret har abdikerat och följer i för stor utsträckning på ett oreflekterat sätt med på det som folk säger sig vilja ha.”

Timbuktu sjunger:

För man vill ha vad man vill ha å man man vill ha det nu
Och om man ser en möjlighet att få så kvittar det hur
För vi är vildare än djur när det gäller å ta
Och står någon i min väg, ja då smäller det bra
ingenting e heligt för nu roffar vi åt
å kan man tjäna på ett tåg, ja då hoppar vi på
Jag menar, varför kompromissa, varför vika en tum?
För någon annan gjorde det – ska jag vara lika dum?
Jag menar jag vill ha det bra som de rika har
å e dom är hänsynslösa är jag likadan
men vad dom inte vet e att jag inte har nåt å förlora
Så betänkligheterna för mig kan aldrig vara stora

Ref
Alla vill till himmelen men få vill ju dö
Man vill kamma in vinningen, men sår inga frön
Man vill ha sin bit av kakan & man vill äta den me
Folk vill ta tillbaka, men vägrar att ge

I tidskriften Pilgrim beskrivs mystikerna, de som kretsade kring två brännpunkter, dels utblottelsen, den dunkla natten och det falska egots död och dels den innerliga relationen/överlåtelsen till Fadern. Faran då- liksom faran idag- är att trösta på fel sätt, en falsk tröst som inte hjälper utan bara cementerar ännu fastare i det gamla tänket/handlandet.

”Nihil sum, sed tuus sum”=jag är intet-men jag är din”, ett ord av Bernhard av Clairvaux, en betoning av att något behövde förminskas för att det äkta skulle kunna växa fram.

Det finns ingen  förändring utan att det falska inom oss dör, önskan att bli något annat  än det vi redan är leder till hybris som väcker rädslor inom oss och dom driver oss  i konfrontation med oss själva och med alla andra.

Hur får vi vår kärlek att växa skriver Stinnissen, ”Inte första och främst genom ljuva känslor utan genom självförsakelse”

Therese av Jesusbarnet fann med absolut gehör de små små tillfällen till uppoffringar i livet som öppnade sig för henne, dessa ”ingenting” är detaljer som visar att vår kärlek är konkret och verklig.

Så länge vi föraktar svagheten kommer vi aldrig att finna det liv vi längtar efter. Liv är liv, inte för att det inte kan gå sönder, utan för att det ständigt växlar mellan att gå sönder och att byggas upp Istället behöver vi lära oss förundras över hur livet kan levas med full styrka och full svaghet.

Inkarnationen, dvs att Jesus Kristus är Gud, kommen i människogestalt, är en nödvändighet.

Men allt detta är ett Guds mysterium, ofattbart för förståndet. Det kan bara tas emot i tro. Trons gåva

Folket såg Jesus, men endast som Josefs son från Nasaret. Därför blev också hans ord så anstötliga och orimliga för dem, de hade inte sett Gud. Detta ville nu Sonen uppenbara för dem Joh 1:14 ”Ordet blev människa och bodde bland oss och vi såg hans härlighet.

När Sonen kom, hade han med sig Faderns härlighet. Den blev uppenbarad för dem. Men det var fel ”typ” av härlighet, den var för mänsklig…
Sannerligen, jag säger er: den som tror har evigt liv. Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, äger ni inte livet.  (6:47-53)

Jesus hänvisar till påskmåltiden, som förebildar Jesus, Att ”äta Människosonens kött och dricka hans blod” kan verka drastiskt…kannibalism?

Rituell kannibalism betydde att ”överta” en dödad människas styrka, mod etc

Att ta del av, ta emot, tro, lita till innebär att ta emot honom och hans försoning, och lita på att han blir en del av mig.

Här finns en  anspelning på nattvarden, så som brödet och vinet blir en oupplöslig del av mig så småningom så är det tänkt att  Jesus Kristus skall bli en oupplöslig del av oss.

Det är något annat än att ha en bröd-Messias som man kan ha ett bekvämt avstånd till, som inte lägger sig i ens privatliv och som inte ställer några jobbiga frågor hur jag prioriterar min tid och min ekonomi…

”Inte vill väl också ni gå bort?”

”Herre, till vem skulle vi gå…? Du har det eviga livets ord…”

lennarth 120318

 

X