”Reflekterande veckobrevsläsare!

Var på Sofiero i torsdags och lyssnade till Lars Winnerbäck.
En magisk kväll…
Han bad om ursäkt över att han förstörde den vackra miljön med sina mörka sånger.
Men ”Jag får liksom ingen ordning på mitt liv”
Kanske just därför som vi var några tusen som kom och lyssnade.
Allas våra liv har någon gång krackelerat.
I hans sånger lyser igenkännandets mörka stråk igenom.
I den ensamheten som uppstår finner vi något gemensamt…
Den första sången jag hörde av Winnerbäck var ”nu är alla stjärnor”.
En fantastisk ironisk beskrivning av den tomhet som många jagar efter.

Nu är alla små stjärnor
Nu är alla på teve
Tjolahopp, tjolahej, halleluja, hurra, länge leve

Ja, nu är alla rika
Ja, nu är alla små stjärnor
Och alla får vara Lucia, det behövs inga tärnor
Ja, nu är alla glada
Javisst

Ja, nu har alla en firma
Och nu har alla semester
Nu är alla en kolossalt framgångsrik enmansorkester

Ja, nu är alla små stjärnor
Och nu är alla modeller
Nu är alla en huvudperson i en jättebestseller

Nu är alla glada (Ja, nu har vi väl trevligt?)
Nu är jorden en teve
Där alla är fina
Nu har alla en dokumentärfilm om sig och de sina
Nu har alla en Jesus
Och en Internetsida

Nu är alla små stjärnor
Nu är alla på teve
Tjolahopp, tjolahej, halleluja, hurra länge leve
Javisst

Nu är alla glada!

En vecka med mera kärna än stjärna önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan

X