Text: Ef 6:10-18
Tema: Trons kraft-det svagaste som finns…
Jag tror att det finns många missuppfattningar vad gäller det kristna livet, t ex att tron skulle handla om styrka. Som om det fanns ett trons ”gym” någonstans med möjligheter att öva upp sin andliga muskelstyrka, att det t o m kanske fanns extra preparat som fick det att bli effektivare.
Dagens text visar att trons styrka handlar om det rakt motsatta-att erkänna sin svaghet, brist, utsatthet. För om det inte hade varit så, så hade ju inte rustningen behövts, då hade tron fixat det själv…
Normalt sett så handlar livet om matt bli mera oberoende, i det andliga livet så växer vi aldrig ifrån utan in i ett ännu djupare beroende..
Men eftersom våra fiender inte är så konkret att vi kan se vår motståndare, och andlig skuggboxning inte är någon höjdare, så behövs en annan taktik:
överlåtelse till honom som har koll på tillvaron, som har strategin och planen!
Det har med vår identitet att göra ”vems” vi är…!
När Jesus frestas (Matt 4) så är det hans identitet som ifrågasätts, Jesu skydd är Faderns kärlek till honom, frestaren vill att han skall kliva utanför detta skydd och därigenom stå ännu mera sårbar.
Rustningen är därför Guds erbjudande till oss, hans kärlek, hans omsorg
Det handlar om …att hålla stånd…att stå emot …att göra motstånd…
(inte att aggressivt gå emot)
Ingredienserna i rustningen pekar på var vår brist finns, för att beskydda oss just där.
Följande utsatta punkter finns:
Huvudet – vårt tankeliv… tänk alla hjärnspår, som vi behöver riva upp och lägga nya, spår som upplevelser i livet har lagt och som vi kör på av gammal vana…tankar ger handlingar som ger en vana som ger en karaktär frälsningens hjälm som ger skydd, bevarar goda tankar och filtrerar bort de destruktiva tankarna…
Lungorna/Hjärtat – vår andning och vårt blodomlopp, syresättning av blod.
Bönens syresättning av våra liv behöver rättfärdighetens pansar som ger oss frimodighet att fortsätta be, det är inte vår rättfärdighet utan hans…
Se den andra av dagens texter
”Nu är han på väg att möta ett behov och mitt i denna trängsel uppstår ett förtätat mellanrum mellan honom och kvinnan. En beröring sker som förmedlar kraft och framkallar kvinnans helande.
Hon är medveten om vad som skett med henne men gömmer sig åter anonymt i mängden.
Han är medveten om att något skett och stannar upp och frågar: ”Vem rörde vid mina kläder…?
Jesus utrop kallar fram kvinnan ur den skamvrå som hon stått i under tolv år, och ger henne en ny utgångspunkt, ”Min dotter, din tro har hjälpt dig…”
Att i ett ögonblick gå från att ha varit definierad som ”hon som blöder” till en identitet som ”Guds dotter” är livsförvandlande – det bryter mönstret i hennes liv.
Hon blir sedd med hela sin verklighet och blir medveten om sin gudomliga tillhörighet.”
Fötterna – villighetens skor som drar igång vår vilja att ta första steget och gå med försoning till varandra,
Ett steg i taget… ”Jag går långsamt framåt men jag går inte tillbaka…” A Lincoln
Skölden skyddar från yttre attacker genom att kunna parera!
”Otron knackade-tron öppnade-det fanns ingen där…”
Svärdet symboliserar Ordet som kan bryta fängslande vanor och mönster…
vi skall låta ordet bli närgånget i våra liv
men här handlar det om att kunna parera fiendens attacker.
Här står ”ord mot Ordet…”
”Vad var det för stora ord du tog i din mun?
Det var inte jag-det var ordet som tog mig i sin muin…” /Ylva Eggehorn
Sanningens ärlighet håller alltsammans uppe, för då behöver vi inte vara rädda att bli avklädda och avslöjade…för det är vi ju redan…
Gör allt detta medan vi andas ut och in, be-ende hela tiden…
Och observera att rustningen är personlig:
”Den som väljer att strida i någon annans rustning löper risken att stupa redan i provrummet”