Reflekterande veckobrevläsare!
Stilla veckan ligger framför oss.
Egentligen en märklig benämning på en period som ur Jesu perspektiv är maximalt fylld med dramatik.
Från palmsöndagens succé genom skärtorsdagens ångest och långfredagens lidande och död till påskdagens triumferande uppståndelse.
Dagar som berättar att Jesus vandrar i ögonhöjd med oss, oavsett vårt tillstånd.
Nils Ferlins dikt kan vara en dörr in till djupare förståelse:
”Gud har i sin fotografiateljé
ett mörkrum som heter Getsemane.
Där växer det klara bilder fram
för den som är lugn och allvarsam.
Men den som är rädd – för köld och ris,
får aldrig en blomst i paradis.
Hans liv blir liksom en öde slätt
av inga silverne tårar vätt.
I purpur, kanske, och glans han gick,
men blicken hans var en tiggarblick.
Till aska kom han men aldrig brand
och månen ler åt hans tomma hand.
Ty den som är rädd för Getsemane
har ingenting alls att få eller ge.”
Tänk att få lov att stilla ned oss i mörkrummet med det dämpade barmhärtiga ljuset och låta våra livs negativ bli framkallade till bilder som är positiva…
En god påsk med uppståndelse på rätt sida om korset!
Du finner mig på pastorlennarth@
flickr photo shared by Bradley H under a Creative Commons ( BY ) license