Reflekterande veckobrevläsare!
Morsdagsfirande.
En högtid som härrör från modersdyrkan i det forntida Grekland.
Introducerades 1909 i USA och firades i Sverige första gången 1919.
Ett firande med många bottnar…
Men om vi går till den djupaste bottnen så skulle jag välja att vi firar själva livet!
Tillblivelsen när spermien från våra fäder borrar sig in i ägget hos våra mödrar…
Och vi vinner vår första tävling – den viktigaste – eftersom första priset är livet!
Hur kunde detta gåtfulla ske oss…?
Vad vore vi sedan utan de nio månadernas inkapsling i våra mödrars livmoder?
Vem vore vi om inte navelsträngen försett oss med näring så att vi kunde utvecklas?
Så får vi göra en dramatisk entré till något utanför vi anat men aldrig kunnat föreställa oss…
Ett liv som innehållit och innehåller både ”gott och blandat”…
Det är läge att låta Arja Saijonmaa sjunga Violeta Parras berörande ”Jag vill tacka livet…”
Och låta ”LIVET” innefatta Gud, våra mödrar och fäder och alla de människor som på olika sätt försett oss med omtanke, näring och inspiration.
Kanske till och med omfatta dem som varit mindre vänliga mot oss och därigenom tvingat oss att finna utvägar och genomgångar även i motgångarna.
Låt oss denna mors dag med tacksamhet blicka framåt och tillsammans nynna:
Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det gav mig två ögon
Och när jag dom öppnar
Kan jag klart urskilja det svarta från det vita
Och högt däruppe himlens mantel strödd med stjärnor
I mängden människor, den som jag älskar
Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
De har gett mig hörsel
Som i all sin vidhet
Fångar natten och dagen
Syrsor och småfåglar
Turbiner, hammare, ett hundskall och ett ösregn
Och röstens ömhet hos den som jag älskar
Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gett mig ljudet
Och hela alfabetet
Så att jag fick orden
För tankarna jag tänker
Moder, vän och broder
Ljuset som upplyser
Den karga väg min älsklings själ ska vandra
Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det gav mig lång vandring
För så trötta fötter
Jag gick genom städer
Genom djupa vatten
Över stränder, berg, i öknar och på slätt land
Hem till ditt hus och dina gröna ängar
Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gav mig ett hjärta
Som i grunden darrar
När jag ser på frukten av det hjärnan skapar
Och det goda så långt borta från det onda
När jag ser in i dina klara ögon
Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gett mig skrattet
Det har gett mig smärtan
Så att jag kan skilja lyckan ifrån sorgen
Dom två ting som skapar alla mina sånger
Och mina sånger som är era sånger
Och alla sånger som är samma sånger
Och mina sånger som era sånger
Och alla sånger som är sanna
Du finner mig på pastorlennarth@