Reflekterande veckobrevläsare!

Vad kan en droppe åstadkomma?
Under förra veckans semestertripp till Mallorca drog vi iväg till Las Cuevas del Drach som ligger i Porte Cristo på östkusten.
Platsen innehåller ett grottsystem omfattande en diameter av 1200 meter med ett djup av 25 meter.
En mäktig upplevelse är bara förnamnet…

cuevas-del-drach

Grottorna har en ålder av flera millioner år.
I dessa grottor – belysta av skickligt placerade lampor – finns miljontals stalaktiter och stalagmiter var jag än tittar.
Stalaktiter är de hängande, istappsliknande formationerna.
Där dropparna träffar golvet bildas stalagmiterna.
Tillväxten varierar mellan  0,2 till 1,6 millimeter per år!!!
Att gå i detta sagolika landskap och se droppstensformationer som är tiotals meter höga och inse att det kan ha tagit 10 – 20 000 år för dem att ”droppas” fram gör mig oerhört ödmjuk.
Lugnt och stilla har droppe efter droppe format dessa till ett landskap som andas tidlöshet.
En vördnad väcks inför skapelsen som tyst berättar för mig om oändligheten.
Jag vill beskriva detta som en känsla av den stora litenheten.
En sällsam kombination av en litenhet som inte är förminskande och en storhet som får mig att växa.
Jag fick samma känsla i fjol när jag vandrade i Jotunheimen och på natten klev ut ur tältet barfota och helt fascinerad
betraktade de omkringliggande fjällen och den miljontalsgnistrande stjärnhimlen spegla sig i Langevannet.
Det ger mig en aning om en helighet där allt får sina rätta proportioner och jag återfår den jämvikt som är min.
En droppe i taget räcker långt.

Du finner mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se om och när du vill.

X