veckobrev

Reflekterande veckobrevläsare!

Visst är det underligt…
Ibland kan människor kännas miltals iväg, som om jag aldrig känt dem.
Ibland kan människor komma så nära som att vi alltid känt varandra.
Många tankar finns kring hur gemenskap etableras.
Följande ord i Gunnar Ekelöfs dikt ”Jag tror på den ensamma människan” tål att reflekteras över:

”Hur nå gemenskap?
Fly den övre och yttre vägen:
Det som är boskap i andra är boskap också i dig.
Gå den undre och inre vägen:
Det som är botten i dig är botten också i andra.
Svårt att vänja sig vid sig själv.
Svårt att vänja sig av med sig själv.
Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.
Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.
Det opraktiska är det enda praktiska i längden.”

Du finner mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se om och när du vill.