Reflekterande veckobrevläsare.

Vi tar en titt på skillnaden mellan att leva fragmentariskt eller att söka väva en helhet, att leva turistiskt eller pilgrimistiskt.
Synonymer till fragment är ”lösryckt stycke, spillra, skärva”.
Människan föds som ”in-divid” vilket betyder ”o-delning”.
Så småningom splittras vi utifrån våra behov, önskningar och begär.
Tankar drar åt ett håll, känslan åt ett annat och viljan slits sönder mellan dessa dragkrafter.
Ju mer splittrad människan är, desto lättare att förvirra och förvilla henne.
Många utnyttjar situationen och försöker att härska genom att ytterligare söndra!
Livets episoder blir till slut som fragmentariska isflak som människan hoppar fram och tillbaka emellan, och allt oftare plumsar ner i livsfarliga strömvirvlar.
Vi behöver finna vår personliga gemensamma nämnare som hjälper oss att väva samman tillvarons spretiga trådar till den in-divid vi är.
Vi behöver börja inifrån – och vi behöver hjälp!
För några år sedan var jag med på en begravning där kistan var täckt av vackra trasmattor.
Kvinnan som lämnat detta jordiska hade varit en idog väverska.
Dunket av vävstolen kunde avlägset höras mellan melodislingorna i psalmsången.
Symbolerna i trasmattornas griftetal blev starka.
Likheterna var slående med ett människoliv…
Från att vara trasig och vilsen när livet ”klippt” itu en människa från dess sammanhang för att sedan steg för steg vävas samman till en vacker användbar enhet…
Jag kunde ana människans livsprocess mot en större helhet…
Möjligheten att trots trasigheten ödmjukt få överlåta livets ljusa såväl som mörka trådar till Någon som håller i mattskytteln och låter dem bli sammanvävda till en helare in-divid.

Välkommen in i trasornas sammanvävande pilgrimsvandring och ana ett mönster som du ännu inte ser…

Du finner mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se  om och när du vill.