Reflekterande veckobrevläsare!

Detta skrivs i skuggan av terrorattentaten i Paris och i skuggorna av övriga fanatiska övergrepp, som skett under senare tid.
Men också i ljuset av de bibeltexter som idag enligt kyrkoåret behandlar temat ”vaksamhet och väntan”.
Reaktioner uppstår …
Många rister på huvudet…
Somliga rister av rädsla eller ilska…
Enligt  Wikipedia har ordet rista tre betydelser:

1. skaka, ruska rista på huvudet
2. skaka, darra: armen rister, 
3. skära in eller hugga ut skåror, rista in… 

Det grekiska ordet för karaktär betyder just ”att rista”.
När vi utför samma handling gång på gång så ristar vi karaktären in i våra liv.
Vi blir alltså de människor vi är idag genom de återkommande handlingarna vi gör.
”Vi tänker oss inte till ett nytt sätt att handla utan vi handlar oss till ett nytt sätt att tänka.”
I sökandet efter orsaker till varför människor landar i fanatism möter vi utanförskap, hopplöshet, sökandet efter identitet samtidigt som den etiska kompassen kopplas bort.
Hur be-möter vi de destruktiva krafterna i tillvaron?
Ignatius av Loyola ger oss rekommendationen att ”agera contra” = “handla tvärtemot”.
Alltså medvetet styra åt ett annat håll, ungefär som när man får sladd på bilen och försiktigt måste styra åt motsatt håll…
Detta är nyttigt att ta till oss i trängda lägen.
Att möta fanatism med fanatism blir kontraproduktivt…
Då re-agerar vi enbart hämndlystet av rädslor eller ilska och vi tappar synfält och inriktning.
Handlar vi kontraproduktivt så motverkar vi vårt eget syfte av fred och frid.
Är det naivt i dagens läge att vända våra blickar mot pacifismen som grundläggande mänskligt behov?
”Utgångspunkten för en pacifistisk hållning är mycket enkel: människan kan inte hantera våld” skriver Joel Halldorf i en krönika i tidningen Dagen.
Utgångspunkten för pacifismen är att smaka och erkänna maktlösheten och just utifrån denna acceptans agera på ett annorlunda sätt som bryter maktvåldets struktur.
Att enligt dagens texter vara både vaksam och väntande innebär att i kärlekens namn vara beredd på att allt kan hända utan spända muskler och under den tålmodiga väntetiden söka betjäna varandra som de medmänniskor vi är bakom alla masker och makt-anspråk.
Inte rista på huvudet av avståndstagande…
Inte rista sönder av rädslor och fruktan…
Utan istället varje dag rista in den goda karaktären i våra liv genom kärlekens handlingar – och därigenom omedvetet även i vår omgivning.

Du finner mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se om och när du vill

X