Predikan 2016 02 14

Utifrån det längtansdokument församlingen har plockat fram, så fokuserade vi kring vittnesbördet under januari, under februari månad är det gemenskap som gäller…

Gemenskap: känsla av samhörighet.

Gemenskap kan vara ytlig eller djupare, det kan handla om att vi gör saker tillsammans, vi tycker likadant, vi har samma yrke, är i samma ålder, vi har varit med om liknande erfarenheter, vi håller på HIF, gillar att titta på fåglar eller tycker om samma musik…

Vi förknippar oftast gemenskap med något fint/vackert/positivt

Men att kämpa ihop, att lida tillsammans är kanske mera utmärkande..?

*Matteus 16:21-23,

Petrus var rädd att lidandet skulle störa deras gemenskap, han ville hindra Jesus och Jesus blir tvärarg…

Vad är det unika med församlingens gemenskap?

Är det att känna sig älskad och bli förstådd..?

Älskad och förstådd…så många samtal jag haft med det innehållet…

Önskan att vilja bli sedd och lyssnad på…

Längtan och saknad som två sidor av samma mynt.

Att sakna är att ”längta bakåt”… saknaden låser in oss i en återvändsgränd typ ”det var bättre förr…”

Att längta framåt är att våga öppna sig och dela med sig utifrån sitt innersta, bara i en trygg miljö vågar du berätta…

Anhörigträffens gemenskap på behandlingshemmet är ett exempel på detta, där de som kommer i stället för att vara ensam och känna sig som ett UFO kan få dela det helvete man befunnit sig i och den längtan efter en nykter familjemedlem de bär på.

När vi lever långt från vår innersta längtan blir det ofta överord eller sarkasmen som gäller, då handlar det mer om intensiteten istället för intimiteten…

Konsten att älska små nära ting…

*Små nära ting  
Din längtan flyr vilse så vida omkring,
det är som du glömt alla nära ting.
Det är som du aldrig fick lugn en minut,
till någonting annat du jämt vill ut.

Du tycker din dag är så fattig och grå,
Vad är det du söker? Vad väntar du på?
När aldrig du unnar dig rast eller ro,
kan ingenting växa och intet gro.

Gå in i din kammare, liten och trång,
den gömmer vad hjärtat höll kärast en gång.
På ropet i skogen får ingen ett svar,
finn vägen tillbaka till det du har.

Den lyckan du söker bak fjället i brand,
den har kanske alltid du haft i din hand.
Du skall inte jaga så rolöst omkring…
Men lära dig älska små nära ting!

Övningen att lära sig älska det näraliggande..

Dagens texter handlar om testning/prövning av vår identitet, det närmaste vi har!

Vår längtan ”att vara” kolliderar med önskan att ”bli något/någon”, att imponera, att ”bevisa”.

Redan i 3:e kapitlet i 1:a Mosebok finns grundtestet ”att vilja bli något mera”, ”någon annan”…

Egentligen handlar det om att inte vilja lyda begränsningarna de fått, ifrågasättandet ”varför detta?” leder till ett uppror mot skapelsen och skaparen och indirekt uppror mot sig själv.

All överdrift bygger på en underdrift därför att jag när försöker att överträffa mig själv leder det till att ”jag räcker inte till…”

I 4:e kapitlet ser Kain på Abels offrande och blir avundsjuk, eftersom han jämför vem som han tror är ”mest älskad”= viktigast …

Berättelsen om hur Jesus frestas i öknen är dagens centrala text.

*Matt 4:1-11

Obs att Jesus nyss har blivit döpt och Fadern har tydligt berättat om kärleken till sin son!…

Frestelsen för Jesus var att bevisa sin identitet genom överdriften att göra under, att gå utanför sina gränser, att utöva full makt och kontroll på sin omgivning–  i stället för att välja att fortsätta tillåta sig vara älskad…

Ordet för öken i grekiska är eremos och betyder ordagrant ”nedläggning” och är den term som vi härleder ordet ”eremit.”

Öknen var en plats för att komma ansikte mot ansikte med ensamhet och död. Din och min existens är hotad i öknen.
Richard Rohr är franciskan och präst.

Han gjorde för några år sedan en jämförelse mellan olika initiationsriter för unga män i kulturer som sinsemellan är skilda åt, geografiskt såväl som tidsmässigt. Riterna var ett viktigt sätt att förbereda ungdomarna andligen för vuxenvärldens sociala konsekvenser.

Han upptäckte då en anmärkningsvärd likhet i de ”lärdomar om livet” som dessa riter försöker lära ut oberoende av tid och kultur.

  1. Livet är svårt
  2. Du kommer att dö
  3. Du är inte så viktig som du tror
  4. Det är inte du som bestämmer
  5. Livet handlar inte bara om dig

Detta är sanningar som ungdomar behöver ta till sig för att bli mogna.

Tänk nu på hur fullständigt motsatta de tankarna är i förhållande till det som vår moderna kultur lär ut.

Skulle vi sammanställa en lista över den nutida kulturens grundantagande skulle de kunna låta så här:

  1. Livet skall vara lätt
  2. Du kan förbli ung hela livet
  3. Du är viktigast av alla och allt
  4. Det måste framför allt vara du som bestämmer
  5. Livet handlar främst om dig och ditt självförverkligande

Det är inte att undra på att både vi och våra ungdomar är förvirrade.

Öknen mejslar fram vår identitet…den bruna pärlan i frälsarkransen…

Det är här fasteperioden blir till hjälp…

Hade det gått lika bra för Jesus om han hade gått direkt från dopet till frestelsen…?

Eftersom Jesus vilar i dopets överlåtelse och i vetskapen om Faderns kärlek faller han inte för frestelsen att behöva bevisa vem han är…

I kärlekens blick vilar vi och vi räcker…det räcker…

Vår vandring går via ensamheten i öknen… men inte övergivenheten!

Fastan förbereder oss att tämja begären, att inte ge efter, förbereder oss att kunna utsättas för frestelsen, gör oss töjbara och starkare i anden o sinnet.

Vi vilar i tillhörigheten att ”veta vems vi är”!

Vår utveckling i samhället går från kollektivet mot det individualistiska.

Folkrörelserna, som odlades fram i teologiska och ideologiska rabatter bildade odlingar som frikyrkorörelse, nykterhetsrörelse, fackföreningsrörelse och politiska partier.

Tillhörigheten till dessa skapade identiteter som växte sig starka, generation efter generation.

Navelsträngarna till den historiskt kollektiva gemenskapen kapas idag, Istället skapar vi kortvariga nätverk vilka vi identifierar oss med så länge vi drar nyttan av dem, typ face-book.

Men vad händer med vår identitet?

Lyssna till den 90-årige sociologen Zygmunt Baumanns lysande beskrivning:

Frågan om identitet har förändrats från att vara något man föds med till en uppgift att du måste skapa din egen gemenskap. Men gemenskaper skapas inte, antingen har du en eller inte. Vad sociala nätverk kan skapa är ett substitut. Skillnaden mellan en gemenskap och ett nätverk är att du tillhör en gemenskap, men ett nätverk tillhör dig. Du känner att du har kontrollen. Du kan lägga till vänner om du vill och du kan ta bort dem om du vill.”

Så oerhört sårbara och tafatta vi blir i vårt överindividualistiska facebooks-spegelsamhälle…

Alltför många nöjer sig med att kortvarigt nudda vid andra i sitt ständiga sökande efter nya identifikationer…

Inom väckelserörelsen var det vittnesbördet (förra månadens tema) som vid köksbord och i kapell uppmuntrade och skapade en ”vi-känsla” av identifikation och gemenskap oavsett socialgrupp eller personlighet.

Att få dela lidandet tillsammans förde oss samman och skapade en gemenskap, enhet, som trots mångfald var på väg mot samma håll.

Se svärmarintelligens i funktion: Håll ihop! Undvik krockar! Flyg åt samma håll!

* Se Youtube: “Poetic Murmuration of Birds in the Netherlands

Smidighet

Istället för frestelsen att bevisa vår identitet tillåter vi oss att bli älskade ..

Istället för frestelsen att vilja imponera håller vi oss inom våra gränser..

Istället för frestelsen att utöva makt så underställer vi oss Faderns makt i tillbedjan, för den vi tillber har makten över våra liv..

Detta ger en vila, tillit, förtröstan..

Den individualistiska utvecklingen som samhället snabbt genomgår går åt rakt motsatt håll jämfört med församlingens riktning som talar om tillhörighet, tillit, överlåtelse och längtan.

Kärleken föder respekt och lojalitet är en av dess frukter!

Låt fasteperioden utgöra en andlig förberedelsetid för prövningen

Du bestämmer vad du fastar ifrån och vad du fastar till…

Låt fastan föra oss in i en djupare gemenskap med människor som lider, med den lidande kyrkan i vår värld…

/ lennarth

1024px-Auklet_flock_Shumagins_1986

Photo by D. Dibenski (images.fws.gov ([1])) [Public domain], via Wikimedia Commons

X