Välkommen att fira Påsken med oss i Slottshagskyrkan

Välkommen att fira Påsken med oss i Slottshagskyrkan. Skärtorsdag 2/4 19:00 Getsemanestund – Tomas Wennerhult, Vi inleder Påsken med nattvard. Långfredagen 3/4 11:00... 

Välkommen att fira Påsken med oss i Slottshagskyrkan

Söndagsskolan våren 2015

När de större firar gudstjänst uppe i kyrkan går de mindre ner i Kärnpunkten och får hitta på en massa kul saker. Temat för vårterminen är skapelsen och här är vårens... 

Söndagsskolan våren 2015

Stickcafé våren 2015

Nytt år och ny termin, och äntligen dags för stickcafé igen. Vi träffas i Slottshagskyrkan/Kärnpunkten kl 14 under följande dagar: 27 januari 10 februari 24 februari 10... 

Stickcafé våren 2015

Veckobrev 150329 – ”Redo-men aldrig färdig…”

Kära veckobrevläsare!

Tomas TranströmerI veckan gick Tomas Tranströmer ur tiden.
Kvar finnes som livsgåva hans alldeles unika kombinationer av ord som ”i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga” enligt Svenska Akademiens excellenta motivering till nobelpriset i litteratur 2011.
Jag träffade honom aldrig öga mot öga, men i läsningen av hans poesi har vi mötts, många många gånger.
Till exempel har jag varje vecka under mina torsdagseftermiddagar på behandlingshemmet Promise läst dikten ”Romanska bågar” i avslutningen.
En helt lysande komprimerad beskrivning av mötet mellan den ofullkomliga människan och den fullkomligt Gudomlige…
Jag skall bekänna en sak.
I torsdags gjorde jag en liten ändring.
Eftersom vi hade talat om pilgrimsvandring och om skillnaden att leva turistiskt och pilgrimistiskt, så bytte jag spontant ut ”turisterna” mot ”pilgrimerna”.
Tror dock att Tomas Tranströmer hade godkänt detta och kanske till och med gillat det…
Om någon hade pilgrimens kännetecken så var det han.

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes pilgrimerna i halvmörkret.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Detta är en av de dikter som jag lever med och aldrig blir färdig med…
Jag ökar densiteten med några ytterligare till brädden meningsfyllda diktrader:

”Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.”

”Tiden är ingen raksträcka utan snarare en labyrint, och om man trycker sig mot väggen på rätt ställe kan man höra de skyndande stegen och rösterna, kan man höra sig själv gå förbi där på andra sidan.”

”Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.”

Så blev kostymen färdigsydd för pilgrimen Tomas Tranströmer.
I väntan på att våra egna kostymer håller på att sys får vi fortsätta att i tidens labyrint söka höra oss själva gå förbi på andra sidan och låta sanningen om oss själva mötas i vårt inre.
Det finns alltid en ny glänta som väntar på oss pilgrimer när vi går vilse, vi är redo men blir aldrig färdiga, och det är precis som det skall…

Tack gode Gud för evangelium enligt Tomas Tranströmer…

Du finner mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill…

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Välkommen att fira Påsken med oss i Slottshagskyrkan

Välkommen att fira Påsken med oss i Slottshagskyrkan

Välkommen att fira Påsken med oss i Slottshagskyrkan.

Skärtorsdag 2/4
19:00 Getsemanestund – Tomas Wennerhult, Vi inleder Påsken med nattvard.

Långfredagen 3/4
11:00 Gudstjänst – MagnusFranzén, Lars Thunberg, Hanna Forsberg
13:00 Långfredagsvandring – Samling vid Kärnan. Tillsammans med våra grannkyrkor gör vi en korsvandring genom centrum.

Påskdagen 5/4
11:00 Gudstjänst ”Han lever!” – Sara Sjölander, Lisa Falk, Påskkör

Välkommen!

 

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Kyrkkaffe – Fias brödkakor

Kyrkkaffe – Fias brödkakor

Efter gudstjänsten i söndags (som hade temat livets bröd) fick vi till kyrkkaffet njuta av Brittas (och Fias) brödkakor. Här är receptet:

Fias brödkakor

Dag 1
Koka en tjock välling på 1½ liter vatten, 2 msk salt, 1 dl rågkross, 1 dl linfrön, 1 dl vetegroddar, 1 dl kruskakli och 3 dl grovt rågmjöl. Ställ kallt över natten (sväller till en gröt).

Dag 2
Lös upp 100 g jäst i 2 dl fingervarmt vatten + 2 msk sirap/honung och ev. brödkryddor (t ex malen koriander). Allt blandas i gröten.
Tillsätt 1½ kg (+ca 2½ dl till utbakning) vetemjöl för att binda ihop degen. Knåda i ca 5 min. Låt jäsa i bunken till dubbla storleken, ca 40 min.

Dela degen i 12 bitar. Knåda och forma till runda bullar. Kavla ut dem till runda kakor ca 20 cm i diameter. Ta ut ett hål i mitten och nagga.

Låt jäsa på plåtar med bakplåtspapper i ca 25 minuter. Grädda i ca 10 min i 250°C

I stället för hålkakor kan man göra bullar, det blir då ca 40 st.

 

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Veckobrev 150315 – ”Skuld-lös eller an-svarig…”

Kära veckobrevsläsare!

Fick tips på en bok med titeln ”Försonas med din barndom…och kanske dina föräldrar”
Den fanns på biblioteket…lördagsförmiddagen var räddad!
Alla är vi barn och i våra vuxna liv bär vi vidare på våra upplevelser från barndomen.
Mer eller mindre bra har vi lyckats med att bearbeta dessa.
Från att aldrig ha lyft på locket till det förflutna till att försonat sig med vad som hänt.
Man kan ju inte få det man inte fick…
Bland många klokskaper fastnade jag bland annat för följande reflektion.
Skillnaden mellan skuld-kultur och ansvars-kultur.
Detta fenomen finns i familjen likaväl som i företagssammanhangen.

I en skuldkultur är det viktigt att reda ut ”vems felet är”.
Även om inte problemet löses, så ger antagandet om vem som är skyldig en förenande förklaring som hjälper till att hantera problemet.
Inte sällan är det någon enskild som utses som syndabock för hela kollektivet.
Uttrycket kommer från det judiska firandet av den stora försoningsdagen.
En bock skickades ut i öknen att dö efter att översteprästen lagt folkets synder på dess huvud.
Idag är det oftast samma person som gång på gång utses och även frivilligt anmäler sitt intresse för uppgiften!
Övriga kan sedan andas ut till nästa gång.
Och poängen är inte att personen skall ”dö” utan fortsätta vara syndabock.

I en ansvarskultur inser vi att skulden uppstått i ett sammanhang av gemensam frihet och ansvarighet.
Att vi agerar utifrån en väv av relationer, mönster och händelser.
För att ha ett ansvar så krävs att jag har en viss frihet och därmed makt över min situation och kan påverka.
Den frågan som är viktig blir här ”hur kan jag ta ansvar för den del som är min?”
Jag är delaktig-men är inte mera ansvarig än vad som på mig tillkommer.
Då söker jag inte bli skuld-lös utan söker ”svara -an” på det som hänt.

Du finner mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Veckobrev 150308 – ”Tålamod som vägledning…”

Vi sitter vid köksbordet.
Ett av våra barnbarn väntar på att mormor skall bli klar med iPaden.
”Om du väntar, så får du tålamod”, säger jag.
Sexåringen tittar trött på mig och svarar:
”Morfar, tålamod har jag redan haft… flera gånger…”

Tålamod som förbrukningsvara eller förvärvad egenskap?
Hur är ditt och mitt förhållande till tålamod?
Personligen har jag svårt med tålamod när jag likt mitt barnbarn måste vänta.
I olika typer av köande är mitt inre inte så lugnt som mitt yttre.
Men jag kan sitta i långa samtal med människor och ha hur mycket tålamod som helst.
Hur fungerar detta?
Kan det vara så att i det sistnämnda har jag övat vanmakten och begränsningen.
Jag kan inte göra mera än att sitta och aktivt lyssna och söka ge respons på det som sägs.
I kösituationerna däremot vill jag inte acceptera att jag måste vänta och söker därför frenetiskt efter snabba utvägar.
Gränserna mellan att bli frustrerad, att acceptera eller drabbas av resignation är glidande.
Låt mig få påpeka att sinnesrobönen kan ge mig lindring, även i normalt köande:

gps”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Det slår mig att det skulle vara möjligt att byta ut några ord mot just ”tålamod”, typ:

”Gud, ge mig tålamod att acceptera det jag inte kan förändra,
tålamod att förändra det jag kan och tålamod att inse skillnaden.”

Att se tålamodet som vårt inre GPS, som hjälper oss att nå målet…

Du hittar mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Veckobrev 150301 – ”Reellt förverkligande sökes…”

Kära veckobrevläsare!

Vissa ord bär på kluvna budskap.
Det är mycket REA-skyltar nu.
”Rea” är en förkortning av ”realisera” som betyder ”att göra verkligt”.
Men i detta sammanhang betyder ”rea” prissänkning…
Om man nu synliggör varans egentliga värde genom att sänka priset,
kan man ju fundera över vad det är för pris som varit satt tidigare..?
Och om det är så att bristande efterfrågan tvingar butiken att sänka priset under varans värde,
borde det egentligen heta något annat än realisation, till exempel utförsäljning.
Om det nu inte är bokrea, då vissa upplagor trycks upp enbart för denna händelse,
vilket gör att det verkliga värdet realiseras med en gång.
En realisationsdjungel som är lätt att gå vilse i…
Vi pratar ibland om att realisera våra drömmar.
Att följa en längtan vi innerst inne bär på…
Handlar det då om förverkligandet av det reella värdet?
Eller handlar det om utförsäljning, eftersom ingen annan i omgivningen verkar intresserad?
Kan vara värt att tänka på när mardrömmarna står som spön i backen.
Efterfrågan på värdefulla drömmar som går att förverkliga är större än någonsín.

Du hittar mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Efterlysning: symaskin till Stickcaféet

Efterlysning: symaskin till Stickcaféet

Stickcaféet undrar om någon har en fungerande symaskin att skänka. En symaskin gör att de då kan sy barnkläder också. Symaskinen ska finnas i kyrkan och kan naturligtvis användas av andra grupper också.

Kontakta Monica Salomonsson om du har tips.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Veckobrev 150125 – ”Väsentliga oväsentligheter…”

Kära veckobrevsläsare!

Har plockat fram en diktsamling av Anna Greta Wide som jag delar med mig av.
Trots sin alltför tidiga bortgång (1920-1965) gjorde hon ett tydligt avtryck i svensk poesi.
Hon skrev om de svåra livsfrågorna på ett enkelt sätt med sälta och humor.
Smaka på följande:

”Jasägarnas församling
närmar jag mig med tvekan.

Nejsägarnas förening
betraktar jag med respekt.

Kanksesägarnas spridda
sällan samlade skara
är mig smärtsamt förtrogen.
Kan jag skiljas från dem?

Endast de liknöjt tysta,
dessa som anser frågan
skäligen oväsentlig,
skall jag aldrig förstå.”

Du hittar mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Söndagsskolan våren 2015

När de större firar gudstjänst uppe i kyrkan går de mindre ner i Kärnpunkten och får hitta på en massa kul saker. Temat för vårterminen är skapelsen och här är vårens spännande program för söndagsskolan i Slottshagskyrkan:

18 jan Dag och natt Anna / Filip
25 jan Dag och natt Anna / Filip
1 feb Vatten Jenny / Martin
8 feb Vatten Jenny / Martin
15 feb Jord och växter Daniel / Per
22 feb SPORTLOV (ingen SSK)
1 mar Jord och växter Daniel / Per
8 mar Sol, måne och stjärnor Anna / Filip
15 mar Sol, måne och stjärnor (ev. utflykt Planetariet i Lund) Anna / Filip
22 mar GEMENSAM GUDSTJÄNST I ROSENGÅRDSKYRKAN
29 mar Musik Hanna
5 apr Påskdagen (ingen SSK)
12 apr Fåglar och havsdjur Daniel / Per
19 apr Fåglar och havsdjur (Örestrand) Daniel / Per
26 apr Djur och människor Anna / Filip
3 maj Djur och människor (Utflykt Vallåkra) Anna / Filip
10 maj Vilodagen Jenny / Martin
17 maj Inför lägret Jenny / Martin
23-24 maj LÄGER
31 maj Syndafallet Helena
7 jun Avslutning (Utflykt Pålsjö Slott)

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Stickcafé våren 2015

Stickcafé våren 2015

Nytt år och ny termin, och äntligen dags för stickcafé igen.

Vi träffas i Slottshagskyrkan/Kärnpunkten kl 14 under följande dagar:

27 januari
10 februari
24 februari
10 mars
7 april

Kaffe serveras och alla är välkomna. Vi stickar och river förband tillsammans. Och pratar! :)

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Veckobrev 150118 – ”Bryende engagemang…”

Veckobrev 150118 – ”Bryende engagemang…”

Kära veckobrevsläsare!

Jag och hustrun var med i en manifestation nedanför terrasstrapporna i Helsingborg i lördags.
På nio platser i landet samlades människor att ge stöd åt den snart treåriga Maria i Blåsmark utanför Piteå för att hon och hennes familj skall slippa utvisas till Armenien.
Marias föräldrar flydde därifrån för 4,5 år sedan av rädsla för sina liv.
Pappan är psykiskt skör och orkar inte ha sina barn boende hemma hos sig.
Mamman är apatisk och okontaktbar sedan Maria föddes.
Maria har bott i ett familjehem sedan hon var 7 dagar gammal.

Men varför skall vi bry oss…?
Bry oss om några barn som befinner sig 150 mil från Helsingborg…
Bry oss om en liten tjej och hennes femåriga bror som vi inte har mött eller känner…
Det finns ju så många där ute som vi aldrig har mött…
Ändå är det så att vissa människors öden kryper under skinnet på oss…
Vi kan inte bara sitta kvar på åskådarplats.
Vi måste resa oss upp och göra något…
För vår egen skull – och för den andres skull…
Marias öde har drabbat oss…
Först drabbade det Britta och sedan mig.
Vi har under årens lopp engagerat oss i enskilda personer, som bott geografiskt nära.
Maria har via facebook de senaste veckorna klivit in och blivit en del av vår familj.
Känslor känner inga geografiska avstånd.

Jag försöker sätta mig in i hur det skulle kunna kännas…
Som familj kom vi till Skåne för snart 40 år sedan med vårt första barn AnnaMärta.
Tänk om, när sedan David och Sofia fötts, Britta hade hamnat i ett apatiskt tillstånd och blivit okontaktbar och jag hade blivit psykiskt skör och fått lämna bort våra barn till familjehem, därför jag kunde inte ta hand om dem.
Tänk om myndigheterna hade tvingat oss tillbaka till Närke, där vi kom ifrån.
En icke-fungerande/dysfunktionell familj skulle transporteras tillbaka.
Med motivering att det var för barnens bästa!
Våra barn skulle dras upp från trygga familjehem för att utsättas för nya människor och miljöer, där Britta och jag inte aktivt kunde finnas med och skapa trygga relationer…
Visserligen med samma språk, även om närkingskan skiljer sig lite från skånskan…
Men hur surrealistiskt skulle det inte varit…

Mellan Turkiet och Iran ligger Armenien, ett land med ungefär samma area som Småland.
Landet gränsar även till Georgien och Azerbadjan och består till stor del av berg och dalar, man kan vid gränsen österut se berget Ararat glänsa med sin snöklädda topp.
Vad jag förstår ett alldeles fantastiskt land att vara turist i och säkerligen också att bo i.
Men föräldrarna har haft skäl att fly från detta land.
Om pappan inte orkar vara förälder i Sverige, hur skulle man kunna tänka sig att han skulle orka med det i sitt hemland, där han också fruktar för sitt liv.
Det som blir kvar för Maria och David är att hamna på barnhem…
David och Maria kan ingen armeniska, har ingen anknytning i Armenien.
Lisa och Jens Marklund i Byske är beredda att fortsätta fungera som familjehem så länge det behövs.

Detta kan inte vara förenligt med barnkonventionens ord om att ”barnets bästa skall komma i första rummet…”
Det är omänskligt!
Antingen behöver svensk lagstiftning ändras eller så har ansvariga personer läst fel och beslutat på felaktiga grunder och behöver därmed ändra sitt beslut.
Martin Niemöller, tysk teolog och antinazist, är känd för följande tankeväckande citat:
”I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som kunde protestera…”

Att reagera eller inte reagera, det är frågan…
Hitintills har cirka 23.000 namn samlats in.
Om du inte gjort det, skriv gärna ditt namn på namninsamlingen till stöd för Maria och hennes familj.
Gå in på http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=7999

Du hittar mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill.

Foto taget av Ingemo Nilsson

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!

Lennarths veckobrev 150111 – ”Humor är på allvar…”

Kära veckobrevsläsare!

Så fick redan vid årets början människor, som verkat i övertygelsen om att den satiriska pennans makt är starkare än fanatismens våld, ett tragiskt slut.
Manifestationerna, som har följt i Paris och på många andra platser, visar att majoriteten av medmänniskor fortfarande är övertygade om detta.
Bilder, som kan säga mer än tusen ord, behövs mer än någonsin.
”Satir” betyder ”fruktskål”
”Humor” betyder ”saft”
Det ger mig en bild av blandad frukt som tål att mosas och saft som avsmakas för att kunna avgöra om de är äkta vara…
Jag tänker mig satir som den spetsigaste udden i humorns penn-etui.
Humor handlar om modet att våga se på en företeelse ur så många synvinklar som möjligt…
Det som är äkta tål att synas och prövas och –just därför – att skrattas åt…
Humor rymmer förmågan att skratta åt sig själv.
Att försöka se sig själv så som andra kan se en…

”Humor är förmågan att inse att oavsett hur rättfärdig man är och hur fruktansvärt illa behandlad man blivit, finns det en viss aspekt av det hela som alltid är lite lustig. Ju mera rätt man har, desto lustigare blir man.” – Amos Oz ”Hur man botar en fanatiker”

Fanatikern tillåter ingen att skratta åt eller att göra satir av honom/henne.
Fanatismen saknar humor, oavsett skepnad och kostym.
Företrädare för religioner och ideologier som saknar humor är livsfarliga…
Den fanatiske lever i sin egen isolerade bubbla, fyllt av ensidighet, oförståelse och hat.
I humorns mellanrum däremot kan förståelse och förlåtelse verka fram och växa…
I humor – liksom i kärlek – finns ingen plats för rädsla.
Humorn söker att ta saker och ting på riktigt allvar.
Men utan humor blir det riktigt allvarligt…
Låt oss be om ett år där humor och leenden får övervinna rädslorna och hatet.

Du hittar mig på pastorlennarth@slottshagskyrkan.se när du vill

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!