Slottshagskyrkan

SKAPARLJUS

4-5 februari 2012 i Rosengårdskyrkan

Arrangörer:
Slottshagskyrkan &
Rosengårdskyrkan
i samverkan med Bilda studieförbund

Konstnärer och konsthantverkare med anknytning till Rosengårdskyrkan eller Slottshagskyrkan ställer ut.

Utställningen är öppen:
Lördag 4 feb. 14.00 (vernissage)-18.00
Söndag 5 feb. 09.00-13.00

Program

Lördag 4 feb
14.00  invigning och vernissage
14.30-18.00 servering av våfflor med grädde och sylt

Söndag 5 feb.
09.00 Utställningen öppnar.
10.00 Gudstjänst i Rosengårdskyrkan sammanlyst med Slottshagskyrkan. Kyrkkaffe
13.00 Skaparljus avslutas.
Hämtning av köpta alster.

20 procent av försäljningssumman går till Casa de Fe i Ecuador, intäkter från vykort går oavkortat till Helping Hand.

 

Reflekterande veckobrevsläsare!

Predikarens bok i Gamla Testamentet är en bok i tiden.
Aktuell för nutidsmänniskan, som vore den skriven 2012.
Predikaren ser igenom tillvarons kulisser och avslöja intigheten.
Här följer några av de ord jag fastnade för:

-”Allt vad Gud har gjort är skönt i rätta stunden”, 3:11
-Bättre en handfull i lugn och ro
än två händer fulla och mycket möda,
ett jagande efter vind, 4:6
-Säg inte: ”Varför var det bättre förr?”
Det är inte av vishet man frågar så., 6:11
-Detta är vad jag kom fram till:
Gud gjorde människan enkel och rak,
men hon hittar på alla möjliga konster. 7:30

En vecka med rätta stunder önskar pastor nilsson

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se

Tema: Jesus skapar tro…

Matteus 8:5-13

Berättelsen om officeren som trodde på Jesu ord är en utmaning för oss att upptäcka att det är inte bara dem som vi tror som tror, utan att det finns människor som vi inte räknar med som tror, men som kanske är mera troende än vad vi  själva är.

Det är alltför lätt att utesluta, utestänga, exkludera…se 2 Kor 5:16 beroende på hur vi ser på varandra, vilken utgångspunkt vi har…

Och genom att vi gör det, så stänger vi också människors möjligheter att öppna sig,

att våga berätta vad som tynger…

Vågar jag säga som det är, eller skall jag försöka berätta det som jag tror att de  andra vill höra…?

Jag har funderat kring vad var det som drog människor till Jesus…varför fanns denna atmosfär kring honom…? Han hade inget PR-jippo omkring sig, inget visitkort med ”Healer” som yrke

Ibland möter jag människor som funderar kring sin kallelse…och  jag försöker fokusera på två fält:

1. Det du bär på inombords, det du brinner för, det du somnar till på kvällen och vaknar till på morgonen, en identitet…
2. Vad är det människor hejdar dig för? Vad söker dom dig för? Hur ser frågorna ut, vad händer under samtalets gång, vilket mellanrum finns för att den som du möter skall våga föra fram sin saknad/längtan… (Läs mer…)

Reflekterande veckobrevsläsare!

Har i veckan läst lite kring tiden som begrepp.
Blev uppmärksammad på hur det österländska tidstänkandet intimt var förknippat med väderstrecken.
Österlänningen var orienterad mot öster, världen och livet betraktades med ansiktet riktat mot den uppåtgående solen.
Väster blev därmed det okändas riktning, det som låg bakom.
(Som en följd därav blev norr=vänster, olyckans väderstreck och söder=höger, framgångens väderstreck.)
I vår kultur menar vi att det olevda livet ligger framför oss och det levda bakom oss, medan den forna Främre Orientens människor såg det rakt motsatt.
Nämligen att det förflutna är det som ligger framför oss, eftersom det är det enda vi kan iaktta. Det kommande däremot ligger bakom vår rygg eftersom det är obekant.
Visst är det spännande att möta ett annorlunda tänk, som vänder upp och ned på begreppen…
I varje fall så går det stick i stäv med vad jag brukar tänka och tala om, att man inte skall backa in i framtiden.
Man kan ju fundera över hur all den österländska visheten har kunnat födas med ett sådant sätt att betrakta tillvaron…
Eller är det på grund av detta synsätt den har tillkommit…?
Ett visst mått av ödmjukhet är nog på sin plats…
Jag skall försöka omvända mig och gå omkring kommande vecka och iaktta det som varit, så får jag se hur det går med den okända framtiden.

En god obekant vecka önskar pastor nilsson

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se

Predikan 120115 – Margaretha Sturesson

Guds obeskrivliga härlighet.

Berätta:

Sängarna i Mölndal.

Samtalet trettonafton ett omtumlande samtal. För att bli omtumlad måste vi våga gå in nakna och avklädda de fyrkantiga föreställningarna och teorierna. Våga gå nära och följa i något vi kanske inte förstår varken känslomässigt eller intellektuellt. Likaså med den här texten och guds härlighet. Vi behöver gå in i denna text på samma sätt.

Johannes 2:1-11.

Bakgrunden till detta:

Vi kommer till Kana en mindre o oansenlig stad norr om Nasaret. Kananeerna var vinodlare. Vinet var ett utryck för livets rikedom och Guds välsignelse men också ett vanligt njutningsmedel. Bröllopsfest kunde pågå en vecka och många var bjudna. Att vinet tog slut var en stor skam för brudens familj. Kunde tom bli rättsliga följder av detta då det i bindande kontrakt vid trolovningen specificerades alla åtaganden vid bröllopsfesten o konsekvenserna om de inte uppfylldes. 600 liter vin var även för en stor fest väldigt mycket och det skulle bli över. Vin var en viktig del av en fest men fylleri var skamligt så ofta blandades vinet med vatten för att minska alkoholhalten.

Detta var ett första tecken Jesus gjorde. Ordet tecken fokuserar mer på symbolvärdet än händelsen i sig. (Läs mer…)

Mellanrum Slottshagen

Fyra samtalskvällar kring livsnära frågor…
…som leds av pastor Lennarth Nilsson

Torsdag 19 jan     ”Allt är tomhet…”
Predikarens bok i gamla testamentet-en bok i tiden…

Torsdag 16 febr   ” Sorgligt men sant”
Vad gör det med oss när krisen drabbar…?

Torsdag 22 mars ”Att göra bruk av livet…”
Om att finna sitt esse…

Torsdag 19 april  ”Hur smakar min tro…?”
En kväll kring tro och andlighet…

Upplägg:
18.45 enkelt mingelfika
19.00 introduktion  och samtal
20.45 sinnesrosamling i kyrkan

Kärnpunkten/Slottshagskyrkan

 

Reflekterande veckobrevsläsare!

Jag har haft kommunikationsproblem i veckan.
Kunde enbart prata i min mobiltelefon men ingenting höra.
Mycket irriterande.
Ensidig kommunikation blir ingen bra kommunikation…blir ingen kommunikation alls.
Ordet kommunikation kommer från latinets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt…
När vi möts så består vår kommunikation till 55% av kroppsspråket, ställning, gester och ögonkontakt, till 38% av röstkvalitet  och till 7% av innehållet eller orden som används.
Vi lyssnar alltså mera genom vad vi ser än vad vi hör…
I detta lyssnandets mellanrum skapas vår gemensamma förståelse.

Ett gott seende i dina möten under veckan önskar pastor nilsson

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se

Tema: Jesu dop – kallelsen – tillhörighet – identitet

Text: Matteus ev 3:13-17

Vår uppgift på den här jorden är att mogna som de människor vi är, att komma till vår rätt…

”Identitet=att vara den som man säger sig vara”

ärlighet…att inse hur det egentligen är och säga som det är…

När Gud möter Moses i den brinnande busken, så får presenterar Gud sig som ”Jag är den jag är” Jesus visste i unga år med sig ”vem han var” och ”vems han var” när Josef och Maria sökte efter honom i Jerusalems tempel. Luk 2:49 Han svarade: ”Varför skulle ni leta efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min fader?”

Denna identitet stärktes ytterligare när Jesus döptes till sin uppgift och fick Faderns bekräftelse på vem och vems han var! Se också Joh 2: 24, 25 Men själv anförtrodde sig Jesus inte åt dem, eftersom han kände dem alla och inte behövde höra någon vittna om människan. Han visste av sig själv vad som fanns i människan.” om Jesu integritet. Och När Jesus säger ”Joh 6:48  Jag är livets bröd.” Så är detta en påminnelse för de laglärde vem Jesus utger sig för att vara.  Jesus identitet hade med hans integritet och hans relation med fadern att göra Joh 5:19 Jesus vände sig till dem och sade: ”Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. (Läs mer…)

Reflekterande veckobrevsläsare!

Det önskas mycket kring jul och nyår.
Vi önskar varandra God Jul och Gott Nytt År och däremellan önskar vi varandra goda mellandagar.
Men vad menar vi med allt vårt önskande?
Läste i förlaget Arguments samling ”Det är aldrig kört! ” om familjen, som när de skiljdes åt ”önskade varandra tillräckligt”.
Det var en önskan som gått från generation till generation och betydde följande:

”Jag önskar dig tillräckligt mycket sol
för att ditt liv ska vara ljust.
Jag önskar dig tillräckligt mycket regn
för att du skall kunna uppskatta solen.
Jag önskar dig tillräckligt mycket lycka
för att du skall bevara livslusten.
Jag önskar dig tillräckligt mycken sorg
för att även små glädjeämnen ska verka stora.
Jag önskar dig tillräckligt många vinster
för att du ska få allt du behöver.
Jag önskar dig tillräckligt många förluster
för att du ska uppskatta allt du har.
Jag önskar dig tillräckligt många välkomnanden
för att du skall klara av det slutliga avskedet.”

Ta emot denna önskan från pastor nilsson inför det nya året.

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se

Innesluten i Jesu inkluderande exklusiva namn…

I de flesta kyrkor så finns syndabekännelsen i begynnelsen av gudstjänstliturgin. Säkert pedagogiskt riktigt tänkt, när man väl vältrat av sig synd och skuld och skam, så kan man frimodigt ta emot förkunnelsen och så småningom bli välsignad på slutet.

Men tänk om det bara är den uppresta människan, som kan böja sig. I så fall är det den av livet nedtyngda människan –den redan böjda människan- som behöver uppleva upprättelsen, innan han/hon kan bekänna och vältra bort skulden.

Berättelsen om Job pekar på detta, vännerna försöker utpeka Job som syndabock, och Job vägrar och har Gud på sin sida.

I evangelierna möter Jesus människor först och främst inte med orden om att erkänna och bekänna, utan snarare med orden om förlåtelse och upprättelse – i omgivningens och ibland också i vårt tycke -  alldeles för snabbt. Men människor blir välsignade i detta ”shalom” och när de väl vågar att inandas dess atmosfär, så sker upprättelsen. Inifrån och ut… (Läs mer…)

Reflekterande veckobrevsläsare!

Gick i veckan förbi en god vän som arbetar i en bilverkstad i Klippan.
Hade med mig två av våra barnbarn, som frågade hejvilt om allt som fanns i verkstaden.
Bland annat var apparaten som balanserar hjul mycket intressant.
Hjul-balans…
Det fick mig alldeles osökt just i dessa dagar att tänka på behovet av ”jul-balans”.
Alltför många har skapat ett stressat schema för att försöka att få det precis så som det aldrig har varit eller någonsin kommer att kunna bli.
I den obalans som uppstår är det lätt att hamna i ett exklusivt spår, som exkluderar omgivningen.
För att finna julens harmoniska kärna behövs en välplacerad tyngd.
Texterna handlar om en Gud som väljer ett inklusivt spår, som inkluderar dem som andra exkluderar.
Julens tips är därför kort och gott: ”Gör som Gud-bli människa!”
Det ger både rätt slags mark-kontakt och en god stjärn-ledning…

En God Jul-balans önskar pastor nilsson.

Vill du ha kontakt, maila mig på pastor@slottshagskyrkan.se

Inled julfirandet i Slottshagskyrkan!

Klockan 11 på julafton samlas vi till en julkrubbegudstjänst, då vi får lyssna till körsång och julevangeliet.

Välkommen & God Jul!